Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
Gustaf Lindsten
Natten är nära och solskenet rymmer,
ser du på tjärnet, hur töcknet står! (Fröding)
I ännu högre grad spela likartade hörselintryck samma roll:
Långt ut på älfven en åra hvisslar
flöjtspel dör bort i suckande ton (Karlfeldt)
Fjärmare klingar den höga sopranen,
vallar och går och går vilse i vall. (Fröding)
Bjällklangen dallrar och faller och stiger,
suset är stilla och hvilar i ro. (Fröding)
suset hvilar
i bygatans rönnar och strandens pilar. (Karlfeldt)
Det ligger ju ytterligt nära till hands, att en yngre diktare, då
han skall behandla ett ämne, som är nästan identiskt med ett som
behandlats av en beundrad föregångare, omedvetet efterbildar denne.
I de flesta fall blir resultatet en epigondikt. Så är ju ej fallet
med Karlfeldts dikt. Tvärtom har Karlfeldt trots reminiscenserna
från Fröding skapat en dikt, som är i sällsynt grad självständig.
Hela älvlandskapet är mycket starkare individualiserat än det
frö-dingska, och man kan förstå, att de av Karlfeldts landsmän, som
äro särskilt förtrogna med hans diktning, sätta denna dikt, där han
med så stor trohet förmått att fånga det väsentliga i
hembygdslandskapet en högsommarnatt, utomordentligt högt.
En ungdomsdikt av stort intresse, publicerad i Ny illustrerad
tidning 12/i2 1896, är Flyktingar, där intryck från Fröding äro
synnerligen lätta att påvisa. I diktens första strof är bilden av den unga
flickan tecknad efter flickan i Det borde varit stjärnor . . i Frödings
Stänk och flikar, som kom ut i slutet av september 1896.
Din fot var späd och liten, din vrist var fin och spenslig,
din väg var så enslig,
och blygtförnäm och skygg var din gång, (Fröding)
Du späda vandrerska, trött är din fot,
du stapplar i vägens damm och sot
bland bullrande vagnar och resenärer. (Karlfeldt)
I den sist citerade raden finnes även en reminiscens från Frödings
En hög visa:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
