Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
Gustaf Lindsten
Det står väl i någon af husets skrubbar
en spinnrock ännu, som sjungit i kväll’n,
då brasan af alpinnar hväste på häll’n
och slöt i sitt solsken ungdom och gubbar. (Flyktingar.)
Men riddarn står i bondens tjäll,
där alved lågar blekt på häll
och unga kvinnor spinna. (Herr Snakendal.)
Även i Drömmen och lifvet arbetar skalden med motiv från
denna dikt. Det framgår omedelbart, om denna dikts början
sam-manställes med några rader i den andra avdelningen av Flyktingar.
Jag ville vara en mäktig man
och bygga mig borg och rödja mig rike
och gräfva omkring dem ett väldigt dike,
så långbent ondska för bredt det fann.
(Drömmen om- lifvet.)
Jag tänkte: jag vill bli stor och stark,
vill ro öfver vågor och gå öfver mark,
vill bryta mig fram genom skog och bråtar
och följa de lustiga, lockande låtar,
en man i ditt följe, du storm, min monark! (Flyktingar.)
Även i Höstens vår finner man i avslutningsstrofen de sista
versraderna i Flyktingar varierade. 1 sista strofen av Du ler hör
man en återklang av Elsa Örns slutreplik till den pessimistiske
poeten i Balen: »Ja, för sjuka gossar, för unga flickor är
alltsammans strunt!»
Men för övrigt torde det vara svårt att i Karlfeldts följande
diktning påvisa några mera markanta exempel på beroende av
Fröding. Detta har utan tvivel sin orsak i att så många recensenter
uppmärksammat sambandet mellan de båda skaldernas produktion
och därvid mer eller mindre förbisett allt som var nytt och
egenartat hos den yngre av dem. Man vet ju, att Karlfeldt känt sig
illa berörd härav.1 Men de gjorda uttalandena om hans beroende
av Fröding ha varit ägnade att göra honom lyhörd för allt sådant,
som kunde verka efterklang, och säkerligen har* han varit på sin
vakt gentemot sådana reminiscenser, som tidigare varit vanliga i
hans diktning. Emellertid kan man också peka på ett par andra
1 Fogelqvist, a. a. s. 63 — 64.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
