Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
Verner Ekenvall
till kungen från denna tid nästan helt upphöra. Kellgren drar sig
också i mitten av 1780-talet tillbaka från kungens litterära
aftonunderhållningar. Annorlunda förhåller det sig naturligtvis med
företalen till dramerna och talen i Svenska Akademien, där ju en
hyllning till kungen var oundgängligen nödvändig.
Jag övergår nu att i korthet beröra kungens och Kellgrens
gemensamma produktion. De grundläggande undersökningarna äro
här Levertins Gustav III som dramatisk författare samt Teater och
drama under Gustaf III. Den följande framställningen kominer
emellertid att i huvudsak följa Sverker Eks uppsats Kellgren och
Gustav III,1 enär där delvis liknande synpunkter anläggas som i
denna uppsats. Av intresse för vårt vidkommande är först och
främst operan Gustaf Wasa, versifierad av Kellgren 1782—83,
uppförd först i början av 1786. Planen har av Gustav III utarbetats
på franska, varigenom Kellgren varit mindre bunden av kungens
text vid versifieringen. Hjälten, den unge Gustav Vasa, har
visserligen lånat många drag från Gustav III, men därför har man
enligt min mening knappast rätt att anse lovprisandet av Gustav
Vasa som en direkt hyllning till Gustav III. Snarare är det en
hyllning till en patriotisk furste, som kämpar för sitt lands
oberoende och sitt folks välgång. Det råder emellertid inget tvivel om
att Gustav III önskade bli betraktad som sådan, men frågan är
blott om Kellgren verkligen anser honom vara det. Den föregående
framställningen av Kellgrens politiska åsikter gör detta ganska
tvivelaktigt. Operans höjdpunkt är kören Adla skuggor, som
enligt Ek bygger på samtidsinspiration. Han skriver:
Man kanske vågar uttrycka det så, att Kellgren, som i sin dikt
nyss talat till Gustav III, nu talar fritt ur hjärtat på egna vägnar . . .
Början: »Ädla skuggor, vördade fäder, Sverges Hjeltar och
Ridders-män» är ett utomordentligt vackert uttryck för Gustav III:s personliga
känslor för de svenska anorna. Med bönen »Gifven friheten lif igen»
bryter Kellgrens eget patos igenom, och den följande besvärjelsen
innebär egentligen en ständig stegring av detta frihetstema:
Skola edra helgade grafvar
Trampas af tyranner och slafvar?
Nej, må träldoms blotta namn
Edra vreda vålnader väcka,
Och er arm sig hämnande sträcka
Ur den eviga nattens famn!2
1 Sverker Ek, Kellgren och Gustav III, Ord och Bild 1933.
2 Ek, a. a. s. 6 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
