Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kellgrens inställning till Gustav III och hans politik före 1789 83
Sällan har väl Kellgrens frihetspatos klingat fulltonigare än här,
och in i hans dikt tränger så småningom en fosterlandskärlek, som
knappast funnits där förut, åtminstone ej i samma grad. Helt
visst har Schück träffat sanningen, då han räknar dess ursprung
just från detta arbete.1 Men såsom vi sett i det föregående, var
marken väl förberedd. Och just denna fosterlandskärlek blir en av
de starkaste drivfjädrarna till den allt mer tilltagande oppositionen
mot Gustav III, som vi kunna spåra hos Kellgren.
Efter Gustaf Wasa versifierade Kellgren Brottning Christina,
ett tämligen obetydligt arbete, samt slutligen Gustaf Adolph och
Ebba Brahe. Det sistnämnda arbetet, som utarbetades 1786—87
och uppfördes i början av 1788, är intressant så till vida, som det
visar den utveckling, som Kellgren genomgått, sedan han arbetade
med Gustaf Wasa. I början av 1780-talet hade han ännu lånat
några drag från Gustav III för sin Gustav Yasa-gestalt. Men
Gustav III beundrade också Gustav II Adolf, och det var dennes
re-geringssätt han sökt uppliva. Kellgren hade alltså ännu en gång
tillfälle att ta kungen till modell, men härav märkes ingenting. I
stället har Kellgren här avlägsnat sig så långt bort från kungens
aristokratiskt-feodala ståndpunkt som möjligt. Han har känt mot
sättningen mellan kojan och slottet, och hans sympatier äro på
folkets sida, vilket framgår av den rent lyriska andra akten.
Av flera brevuttalanden från denna tid märker man, att
Kellgren nu känner sig allt mindre väl till freds med de kungliga
uppdragen. Gustaf Adolph och Ebba Brahe blev också det sista
resultatet av skaldens och kungens samarbete. Redan vid dramats
uppförande torde Kellgren ganska säkert ha tillhört oppositionen, ehuru
den Öppna brytningen först kommer till stånd följande år.
Yi gå nu några år tillbaka i tiden för att granska en
nationalekonomisk skrift av Kellgren samt hans tal i Svenska Akademien.
1782 hade Kellgren fått i uppdrag att fortsätta utgivandet av ett
handelsbibliotek, och 1783 föreligger första och enda bandet av
Nya Bandelsbibliotheket. Kellgren har här själv skrivit företalet
saint tvenne uppsatser. Yilken vikt han själv lade vid företalet
framgår av att han nästan oförändrat intog det i sina samlade
skrifter under titeln Om Regeringskonstens behof af Philsophernes
skrifter. Kellgren kräver här bland annat rätt att skriva om och
kritiskt granska de allmänna författningarna. Yisserligen hade man
1 H. Schück och K. Waebubg, a. a. IV, s. 318.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
