Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
Eskil Källquist
Att tretalet sanning’, rätt och skönhet ej stått fullt klart för
skalden vid Det evigas första konception, framgår av vissa
understrykningar i den äldsta handskriften (i avtrycket ovan återgivna
medelst kursivering). Understrykningar förekomma i alla strofer
utom den inledande och den avslutande, och de på det sättet
utmärkta begreppen äro sanning (str. 2), vilja... (det) goda (str. 3),
handling (str. 4) och (det) sköna (str. 5).1 Yi ha sålunda närmast
att göra med en tetralogi, ej en trilogi: den fjärde strofen är ägnad
åt handlingen, och denna ställes jämsides med de andra
oförstörbara värdena.2 Att Tegnér sedan, då han gav dikten dess
definitiva form, kom att stanna för det sanna, det rätta och det
sköna som tre sidoordnade idéer, kan vara ganska förklarligt.
Tredelningen av själslivet i förstånd, vilja och känsla med vetenskapen,
moralen och konsten som dess verksamhetsformer hade ju inte
minst genom Kant vunnit burskap, och under mellantiden hade
Tegnér själv flerstädes upptagit denna trilogi både i vers och på
prosa.
Därjämte fanns, i viss motsättning till denna oklarhet, redan
från begynnelsen en sammanställning av sanning, rätt och skönhet
i slutstrofens »Så fatta ali sannning, så våga allt rätt, / och bilda
med glädje det sköna». I sitt äldsta sammanhang verkade den
dock mera tillfällig och utan samma stränga konsekvens som senare,
då tanken på »de tre» knutits fastare. Den kunde ännu inte gälla
som en resumé av det föregående. Ordet »rätt» hade ju saknats
där. Därtill kommer, att sanningen i den femte strofen har en
något annan funktion än tidigare. Innehållet i den andra strofen
är, att sanningen ej kan dödas av våldet utan är en makt gente’mot
tydligt »rotas», ej »rotar». Vad som förut uppfattats som »du» kan lika väl läsas
»den» eller »der». Ett lika starkt reducerat n möter man i ordet »din» samma
strof rad 5, och »den» ger en relativt god mening (åtminstone om man får tänka
sig ett komma eftér »jorden»). Till läsningen »der» finns ett motstycke i strof 2
rad ö, där dock r är en aning mer utbildat. Att ordet verkligen bör läsas »der»,
trots att syntaxen uppvisar en viss svaghet, är dock tämligen säkert på grund av
1828 års version. Där återkommer ju ordet »der» ehuru på något annan plats
men med samma stilistiska funktion: »Det rätta är evigt: ej rotas der ut / från
jorden dess trampade lilja.»
1 Vid trycket i Wallmarks Journal äro Sanningen, Friheten och Handling
(däremot inte Skönheten) utmärkta genom fetare stil.
2 Vid proklamationen av handlingens odödlighet saknas visserligen den
hänvisning till graven, som förekommer i de andra stroferna, men själva
föreställningen är dock densamma i slutraderna: »De offer du gjorde, de faror du lopp / de
stiga som stjernor ur Stygen opp». Man observerar, att den äldsta texten talar
om Styx, dödsfloden, ej som den sista versionen om glömskans flod Lethe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
