Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
Eskil Källquist
dateringen inte kan komma åt situationen i själva
skapelseögonblicket.1 Att Tegnér reagerat starkt inför de politiska
tilldragelserna, finner man redan tidigare under året, då han i dikter som
Nelson och Pitt och England och Frankrike vänt sig mot krig och
våld. Även den akademiska tävlingsdikten Försonligheten, troligen
från sommaren eller början av hösten2, utgår från den rådande
rättslösheten:
När de store ödelägga
för sin nyck en osäll verld,
och i Themis vågskål lägga
ej sin rätt, men sina svärd . . .
Ursprungligen var väl indignationen riktad minst lika mycket mot
England som mot Frankrike. Efter Nelsons och Pitts bortgång
trodde sig skalden kunna konstatera, att »moln, som fridens
morgonstjerna skymma, / glesna mer och mer». Men detta var i början
av året, och under dettas lopp hade Napoleon alltmer trätt i
förgrunden som våldets representant. Om han också inte är den ende
adressaten till Det evigas begynnelseverser, måste han dock mer än
någon annan drabbas av orden om »den starke», som med svärdet
formar sin värld. På våren hade han fördrivit Bourbonerna från
Neapel och där placerat en av sina bröder som lydkonung, och under
sommaren förvandlade han republiken Holland till monarki under
en annan broder; ungefär samtidigt bragte han genom
Khenför-bundet västra Tyskland under sin lydnad och drev till upplösning
det romerska kejsardömet av den tyska nationen med dess
tusenåriga traditioner. När Det eviga skrevs, stod han — »det
vandrande svärd» enligt diktens ord — efter sin snabba frammarsch
som plötslig segerherre över Preussen, hållande världen i spänning
över vad han skulle föreskriva sina motståndare.
Mot Europas förtryckare hade Tegnér redan i Försonligheten
med en kraftfull klimax utslungat tillropet »Hjeltar, bödlar» och
förkunnat deras snara fall:
Edra ryktens örnar flyga
vilda, blodiga, mot skyn,
Snart dock Edra minnen smyga
rodnande ifrån vår syn.
1 Jfr dock ett antagande om tillkomsttiden nedan s. 113 n. 2.
2 Dikten inkom till Svenska akademien den 7 oktober 1806.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
