Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegnérs Det eviga
111
djupningen av Tegnérs religiösa känsla satts i samband med hans
romantiska nyorientering under dessa år. Måhända ha därjämte
personliga upplevelser verkat i samma riktning.
För Det evigas vidkommande torde det sålunda inte vara
oberättigat att erinra om, att Tegnér just vid den tidpunkt, då dikten
får antagas vara skriven, förlorat en av sina mest intima vänner,
den med honom jämnårige astronomen Carl August Tiliander. Hade
Tegnér redan förut varit inställd på att grubbla över det mänskliga
strävandets öde, livets mening och dödens väsen, så måste han nu
på nytt ha stämts till eftertanke — denna verkan har väl alltid
mer eller mindre ett oförmodat dödsfall inom en nära vänkrets.
Det bästa vittnesbördet därom ger den vackra sorgedikten över
Tiliander, publicerad till begravningen den 24 oktober 1806. Man
behöver inte tvivla på att Tegnér varit gripen inför vännens död.
Bland hans tidigare dikter av detta slag intager denna en
särställning genom sin personliga och innerliga ton.
Broder, du är fallen! I sin knoppning
höstad är ,din vår.
Lik Neapels vinberg vår förhoppning
på volkaner står.
Broder, tiden flyger hän och vingen
mördar i hvart slag.
Trängre blir och ständigt trängre ringen
af vårt brödralag.
Efter att i en rad strofer ha påmint om den bortgångnes rika
begåvning och upphöjda karaktär är Tegnér så framme vid de frågor,
som gärna tränga sig på inför det plötsliga slutet av en löftesrik
bana:
Ädle vän, hur mången sällsynt gåfva,
huru mången dygd
gick i förtid ner med dig att sofva
uti grafvens skygd!
När förnuftsgrunder ej räcka till, söker skalden (Till en Far, december 1805) också
på annan väg övertyga sig om själens fortsatta liv:
Skön är denna tanke, Bröder!
Derför är den sann jemväl.
Om denna dikt se vidare nedan s. 114 n. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
