- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 20. 1939 /
123

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stagneliuskroiiologi

123

än dem han själv hade valt skulle kunna »göra ännu noggrannare
bestämningar» av manuskriptens tidsföljd, och det är sant. I vissa
fall kan man på det sättet med nya grunder stödja Albert Nilssons
dateringar och i andra fall kan man modifiera dem. De följande
anteckningarna handlar inte om alla Stagneliusmanuskriptens
datering; bara om dem rörande vilka antecknaren har haft något att
lägga till eller dra ifrån, överhuvud taget något nytt — om ock
obetydligt — att säga, vare sig till ändring av eller stöd för vad
som har sagts förut. Den gamle revisorns dotterson, den moderne
svenske litteraturhistorikern, som tror att forskarens förnämsta
ärelystnad måste vara den att kunna knäppa föregångarna på näsan,
kommer vid sin glögg och tobakspipa att radikalt missförstå denna
undersökning. Det vore lönlöst att försöka upplysa honom om att
här ju i stället snarast bör ha förelegat motivet att visa att
föregångarna har haft rätt. Nämligen i huvudsak rätt. Att ha rätt
både i huvudsak och bisak tillkommer inte det mänskliga ingeniet,
ens det skarpsinnigaste. Det är dock mera de gränser Albert
Nilsson i vissa fall har dragit för ett manuskripts datering än detta
manuskripts plats i ordningsföljden som kan vara att någon gång
rucka på. För övrigt ska det finnas möjligheter att komma det
definitiva fastställandet av sakerna ytterligare några steg närmare
än vad också här har skett, ty det är ingalunda antecknarens
ärelystnad att gälla för att ha sagt sista ordet i frågan om
Stagne-liuskronologien.

Det får tilläggas att romersk och arabisk siffra inom parentes,
t. ex. (I: 238) betyder del och sida i Bööks Stagneliusupplaga.
Hänvisningar av typen (s. 16) avser där inte annat anges Albert
Nilssons Kronologien i Stagnelius’ diktning, Uppsala 1926. Bara de
manuskripts titlar kursiveras rörande vilka, i sammanhanget,
någonting mer eller mindre nytt är sagt.

1. Kongl. Psalm-Kommittén utgav 1812 ett litet tryckt upprop,
dagtecknat Örebro den 31 Julii 1812, Till Eeligionens och
Vitterhetens Vänner, om Bidrag till den Nya Psalm-Boken. En mängd
bidrag strömmade in, däribland ett som var undertecknat E. J. St.
och som utgjorde en omarbetning av den gamla psalmbokens n:r
411. I Hildebrands Svenska kyrkans psalmbokskomitéer (Sthm
1884, s. 138) betecknas författaren som okänd, men i Kungl. Bibl:s
exemplar av Hildebrands bok har någon i marginalen antecknat att
det i Kongl. Psalmbokskommittéens Handlingar på Kungl. Bibi. för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:30:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1939/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free