Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stagneliuskroiiologi
133
Älskare, som är skriven på baksidan av föregående dikts
manuskript, börjar emellertid en ny handstil, och denna nya handstil
är en som Stagnelius inte lade sig till med förrän under den i
Kalmar tillbragta tjänstledigheten febr. 1819—sept. 1820. Denna
stils kännemärke finner man om man i Albert Nilssons bok jämför
facs. 32 och 33. Man ser att i facs. 32 är alla streck över t
raka, men i facs. 33 är de flesta streck över t vågiga. Ännu
tydligare framträder skillnaden om inan jämför facs. 6 och facs. 7.
Facs. 6 har idel raka t-streck; facs. 7 har idel vågiga t-streck. I
det sista kungl, brev som Stagnelius renskrev före
tjänstledighetens inträde i februari 1819, daterat 10 febr. 1819, riktat till
domkapitlet i Kalmar och nu förvarat i dess arkiv i Kalmar
domkyrka, finns det endast raka streck över t. Ett av de första brev
han renskrev efter återkomsten från tjänstledigheten i september
1820 är det som hos Albert Nilsson återges i facs. 33, och det
har, som synes, vågstreck över t. Det var så att medan vi nu
bara har raka streck över t hade man på Stagnelius’ tid både
raka och vågiga. Flera av Stagnelius’ kollegor på
ecklesiastikexpeditionen hade använt de vågiga, men själv hade han alltid
hållit sig till de raka, med det undantaget att han någon gång
omkring 1815 kunde ge en lätt vägning åt ett streck som sträckte
sig över helst ett dubbelt t. Under tjänstledigheten 1819—1820
ändrade han emellertid stil i detta avseende och lade sig till med
vågstrecken över t. Vågstrecken i det kungl, brevet från september
1820 är modesta i jämförelse med dem man finner i vissa
manuskript (jfr t. ex. facs. 9 b hos Albert Nilsson!), vilket visar att han
i september 1820 i viss mån redan hade börjat en återgång till
raka streck, åtminstone till rakare än de varit strax förut i
Kalmar. Yågstrecksperioden är således i september 1820 redan
relativt gammal. Den bör alltså ha börjat redan 1819. Låt oss
försöks- och förslagsvis säga att vågstrecken över t sattes in i
Stagnelius’ handstil under sommaren 1819! I Yisor, Romanser och
Idyller blir då dikten Flickan till sin Älskare (I: 123) och Dialog
(I: 124) att datera till tidigast sommaren 1819; nämligen alltså
renskrifterna av dessa dikter. De nummer, XXXIII—XXXIV,
som står på dessa dikter i Bööks upplaga, saknas i handskrifterna,
men därav kan man inte dra någon slutsats. I varje fall står de
båda dikterna sist i häftet Visor, Romanser och Idyller.
24. Tredje Boken av Lyriska Dikter och Elegier kallas Erotiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
