Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
Olle Holmberg
Sånger (I: 126 ff.). Albert Nilsson anser (s. 31) denna bok vara
ren-skriven 1818. Den första dikten i samlingen, Yisa, är renskriven med
raka t-streck, alltså senast sommaren 1819, men fr. o. m. den andra
dikten, En Annan, som vidtar omedelbart under föregångaren, fast
inte med samma penna och bläck, kommer det vågiga t-strecket,
och nu är vi alltså inne på sommaren 1819 eller senare.
Häftet Erotiska Sånger är defekt, men följande dikter är
bevarade i det:
J. Visa;
II. En Annan;
III. Till Aftonstjernan;
–-Där källan mellan rosor dansar;
XI. Mina Önskningar;
XII. Idealet:
XIII. Till Sånggudinnan;
XZZ7[Sic!]. Till Zulima;
XIV. Vinteraftonen;
XV. Till Dårskapen;
XVI. Återblick på Barndomen;
X VII. Drömm en ;
XVIII. Till Venus;
XIX. Amanda;
XX. Inbjudningar.
Det saknas alltså i det bevarade manuskriptet fyra och en halv
dikt. Där källan mellan rosor dansar är bara senare delen av
dikt VIII.
Då Stagnelius renskrev Moraliska, Religieusa och Patriotiska
Sånger så försökte han ordna dikterna kronologiskt och sätta årtal
efteråt i innehållsregistret; idén till det kan han inte gärna ha
fått från annat håll än i Hammarskölds Poetiska Studier 1813, en
diktsamling som man vill föreställa sig ha varit av betydelse för
studenten Stagnelius. Böök (V: 1) och delvis Nilsson (s. 33) antar
att han försökte följa samma system beträffande Erotiska Sånger.
Om så har varit fallet, vilket även Cederblad är böjd att tro i sin
bok Stagnelius och hans omgivning (Stockholm 1936, s. 92), så har
det, som Cederblad påpekar, en viktig konsekvens med sig rörande
dateringen av Amandadiktningen. Dikten XIII, Till Sånggudinnan,
kan nämligen, som Böök visar (V: 30), på grund av sina politiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>