Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stagneliuskroiiologi
141
Alla dessa dikter, särskilt sonetterna, d. v. s. alla dikterna utom
den sista, är koncept; troligen är också manuskriptet till Källan
koncept. De två sonetterna Tystnaden och Månen finns också, som
Böök nämner (Y: 121), i renskrift.
34. Det renskrivna dikthäfte, börjande med Månan och Själen
(II: 157), som Albert Nilsson (s. 59) kallar »andra gruppen
teosofiska dikter» har genomgående den vågiga linjen över t, vilket visar
att terminus a quo är sommaren 1819. Terminus ante quem är
enligt Albert Nilssons bokstavskriterier sommaren 1820.
Papperssorten är densamma som i renskriften av Erotiska Sånger och
delvis Pastorala dikter, och handstilen är likaledes densamma. (Jfr
ovan § 25!) Ungefär samtidigt med att Stagnelius renskrev dikter
där han avsvor världen, renskrev han alltså de erotiska och dylika
dikter där han begärde den.
35. Om vad han . kallar »tredje gruppen teosofiska dikter»
skriver Albert Nilsson (s. 61) att några av de däri ingående
dikterna, den sonettgrupp, som börjar Den gamla sanning forskningen
mig gifvit och som utgör en dedikation av de astrologiska dikterna,
»bära datumet den 22 juni 1820 och lämna en hållpunkt för
dateringen av denna grupp, som måste förskriva sig från sommaren
1820». Om den av Nilsson åsyftade datumanteckningen på
manuskriptet säger Böök (V: 137): »Handen är näppeligen S:s». Den
tycks vara biskopens, och att märka är att datumet har stått
tidigare på papperet än sonetterna, ty deras plats är anpassad efter
datumanteckningens, inte tvärtom. (Om en annan anteckning på
samma manuskript säger Böök samtidigt: »Handen är hvarken S:s
eller Hammarskölds». Den är Sondéns. Sondéns, faderns och
Hammarskölds handstilar är de som man utom Stagnelius’ egen
möter i Stagneliusmanuskripten.)
36. Alla de manuskript som Albert Nilsson räknar till denna
grupp dikter, den »tredje gruppen teosofiska dikter», har våglinje
över t; med ett undantag: fragmentet av dikten Maria (II: 280)
som har raka streck. Albert Nilsson säger om den (s. 62) att den
bör »vara samtidig med Själens Himlafärd», ty den står på samma
blad som den, men det är omöjligt, ty Själens Himlafärd (II: 205)
är från vågstrecksperioden. Däremot är Maria säkert samtidig med
Norden (I: 267), som också står på samma blad och är skriven med
samma stil och bläck som Maria. Norden bör vara från 1818 eller
omedelbart däromkring. Även denna datering av Maria gör att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
