Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den tidigaste planen till Svenska siare och skalder 147
Projektet i resedagboken utgör, såvitt mig är bekant, det första
bestämda löftet om Svenska siare och skalder, över 20 år innan
Atterbom i ett brev till Bernhard von Beskow den 9 maj 1841
intonerar verket genom att tillkännagiva sin avsikt att publicera
ett första band »Charakteristiker och Kritiker» som skulle innehålla
monografier över Swedenborg, Ehrensvärd, Thorild och Bellman.1
Vad dagboken så otvetydigt belägger, kunde ju för Övrigt nästan
förutsägas, då man känner konstansernas roll i Atterboms skaparliv
och vet huru långt tillbaka i tiden idéer och motiv i regeln gå hos
honom. Det vore ingen överdrift att hävda att själva kärncellen
till Svenska siare och skalder ligger i de tvenne meningar som
inleda exposén av Ehrensvärds skönhetslära i Phosphoros 1813, i vilka
själva den hänförda uppskattningen av det stora fyrtalet liksom
bebådar en behandling. Atterbom begynner: »Då vi nämna
Swedenborg, Ehrensvärd, Bellman och Thorild, hafva vi tillika nämnt de
märkvärdigaste Svenskar, som det sistförflutna århundradet
framfödt. I dem alla verkade, under olika skepnader, en gudomlig Idee,
som till någon del icke för dem sjelfve var klar, och hvars
innehåll äfvenså litet stod i gemenskap med andan af deras samtid,
som dess oändliga syftning kunde fattas af blott på förgängliga
ting rigtade sinnen.»2 En länk mellan anteckningen i resedagboken
och den definitiva gestaltningen saknas ju icke heller. Atterbom
hade nämligen i ett brev den 10 febr. 1832 berättat för Beskow,
att han umgicks med tanken på att utgiva en samling av sina
poetiska och prosaiska arbeten, bland dem en volym, rymmande
jämte annat »Charakteristiker öfver Bellman, Ehrensvärd, Hörberg,
Stagnelius, Byron, Amalia v. Helwig o. s. v.»3 Den ursprungliga
planen är dock här splittrad efter en svensk och en utländsk linje,
den förra nu förlängd med Stagnelii namn.
Bellman och Ehrensvärd hade behandlats i uppsatser i Phosphoros
1812 och 1813, målaren Pehr ’ Hörberg i företal och tillägg till
dennes självbiografi, som Atterbom utgav år 1817. Återstode sedan
enligt dagbokens mening Swedenborg, Lidner, Kellgren, Thorild
och, kanske, Höijer — det signifikativa frågetecknet vid den sistes
namn ger uttryck åt den reserverade och tveksamma hållning till
denne filosof som är så genomgående hos Atterbom, osäkerheten
1 Se J. Kulling, Atterboms »Svenska siare och skalderSthlm 1931, s. 7, 8.
2 Phosphoros 1813, s. 343. Jämför Kulling, a. a. s. 269.
3 Se Kulling, a. a. s. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
