- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 20. 1939 /
205

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Familien EL, Fredrika Bremers första roman

19 7

alldeles osentimentala och litet hårdhänta men ingalunda
obarmhärtiga driften med magistern kan emellertid tjäna som ytterligare
kriterium på Fredrika Bremers goda lynne och frihet från allt
sjukligt känslopjunk, när hon skrev romanen. Detta själsläge
framträder även i en annan detalj. Bland Emilias avfärdade friare
omnämnes en, som »befanns af henne vara för sentimental — emedan
han ryste för brottet att döda en mygga!» (s. 105). Saken betraktas
här som en komisk överdrift. Men två år förut hade Fredrika
Bremer med känslosamt allvar skildrat, hur Elina i Tvillingarne
räcker sina små armar åt myggorna med orden: Jag ger dem
kvälls-vard! (I: 110). En annan av Emilias friare avspisas av alldeles
motsatt skäl, denna gång för att ge hennes överdrivna krav en ny
komisk belysning: »Den andre undvek ej att trampa på myrorne,
älskade fiske och jagt — ansågs genast för att vara grym och
hård-hjertad» (s. 105). Också i detta fall har man en direkt kontrast
till Tvillingarnes sentimentalitet: »För att undvika att trampa på
myror [. . .], stadnade barnen eller gjorde några stegs omväg» (I: 110).
Det måste vara med full avsikt som Fredrika Bremer återupptagit
och förändrat aspekten på just dessa två detaljer från Tvilling ar ne,
och därmed har hon tydligt och klart svurit sig fri från den
tidigare novellens överdrivna känslojoller. Bland de förut och
samtidigt publicerade Teckningarne hade ju de flesta sin grund i
bevarade utkast och behöllo även i sin slutgiltiga utformning mycket
av den ursprungliga pessimismen och sentimentaliteten. Familien H.
är det enda säkra exemplet på Fredrika Bremers sinnesstämning
efter den överståndna krisen. Hon har äntligen nått den naturliga,
sunda själs jämvikt, som kunde göra henne till romanförfattarinna
av verklig betydenhet.

Till framgången bidrog naturligtvis också romanens aktualitet.
Händelseförloppet är daterat till »slutet av Februarii månad 1829».
Det är just i det ovan citerade brevet av den 18 febr. samma år
(n:r 14) som Fredrika Bremer meddelar, att hon ämnar fortsätta
sina Teckningar »och under denna rubrik äfven skrifva romaner.
Jag har flera i hufvudet, en börjad, som kan, tror jag, bli
intressant nog.» Som tidigare visats, kan hon vid denna tidpunkt
näppeligen ha bestämt Familien Hs huvudintrig, men det är möjligt, att
åtskilligt av vad hon då hade »i hufvudet» fått flyta in i romanen,
vars datum sålunda ungefärligen kan beteckna tiden för de första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:30:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1939/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free