- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 21. 1940 /
1

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den strindbergske Gert bokpräntare.

Av Arne Lidén.

Per Lindbergs och Martin Lamms undersökningar av manuskripten
till Strindbergs Mäster Olof ha visat, hur redan prosaversionen från
sommaren 1872 föregåtts av planer på ett reformationsdrama av i
väsentliga avseenden annan karaktär än det utförda dramat.1 Bakom de första
utkasten, av vilka de äldsta äro från december 1871, skönjes en tragedi
efter den vedertagna estetikens schema och i starkt beroende av Ibsen,
där mäster Olof är en omutlig idékämpe, som åsamkar sig tragisk skuld
och går under. I det utförda dramat är Olof inte längre denna
ståndaktiga Brandkaraktär. I stället uppträder nu, till vänster om Olof, som
en ny okuvlig kämpe för delvis nya idéer Gert bokpräntare. Han skymtar
redan i utkasten, men hans roll synes ha varit obetydlig. Det historiska
underlaget för denna gestalt är, som Hanna Rydh visat, i det närmaste
intet.2 I Tegels historia om Gustav Vasa har Strindberg bland namnen
på de tyska borgare, som sammansvurit sig mot kungen, kunnat finna en
Gerdt Krutmakere, men ingenting nämnes för övrigt om honom. I
utkasten är han katolik, och det antages, att en helt ohistorisk källa,
Star-bäcks roman Mäster Olofs bröllop, gett Strindberg idén att göra honom
till vederdöpare och Kristinas far. Detta hindrar dock inte, att
Strindberg, sedan han en gång fixerat Gerts roll, gjort aktningsvärda försök
att framställa honom så historiskt sann som möjligt. Ett par av de källor,
Hanna Rydh funnit i hans anteckningar, ha tydligen utnyttjats för
studier i vederdöparnas föreställningsvärld; ända till ikonoklasterna i
700-talets Konstantinopel har hans intresse sträckt sig — en latinsk skrift
om dessa finnes nämnd. Dessa studier ha för övrigt, som jag får
anledning återkomma till, lämnat en del spår efter sig i Strindbergs
produktion även utanför Mäster Olof.

Emellertid är det ju tydligt, att Gerts roll, liksom så mycket annat i
dramat, tillkommit för att tjäna inte den historiska sanningen utan
kravet på aktualitet, det andra och motstridiga inslaget i historiedramat i
allmänhet. Gert förkunnar inte som Olof endast den religiösa utan också
den politiska friheten, och denna förskjutning av intresset har Lamm
satt i samband med Strindbergs inträde på journalistbanan. Bland de
många källor, som kunna komma i fråga för Gerts revolutionära program,
behandlar han första delen av Brandes’ Hovedströmninger samt Buckles
engelska historia, som Strindberg enligt brev och upplysningar i
självbiografin läste vid denna tid. Brandes’ förkunnelse, väl inte minst hans

1 P. Lindberg, Tillkomsten av Strindbergs Mäster Olof, 1915. M. Lamm, Strindbergs
dramer, I, 1924, ss. 83 ff.

2 Hanna Rydh, De historiska källorna till Strindbergs Mäster Olof, 1915.

1 — 40155. Samlaren 1940.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:30:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1940/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free