- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 21. 1940 /
16

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

Arne Lidén

grad ifrågasatts av A. Jolivet i en uppsats om Strindberg och.
rousseauis-men (Revue de littérature comp ar ée, 1933, s. 606 ff.).1 Emellertid torde
den i stort sett vara riktig, och. man vågar kanhända flytta tidpunkten
för hans studium av Eousseau ytterligare ett år tillbaka till tiden för
Mäster Olofs första version. Brandes hade ju framställt Rousseau som
den av 1700-talets franska författare, till vilken både reaktionära och
radikala författare under den följande tiden stodo i skuld (a. a. I, s. 21).
I den av utopisterna, inte minst Lamennais, influerade litteraturen har
han kunnat finna rousseauanska tankar. Gert bokpräntare kan nog med
viss rätt sägas vara den första skapelse av Strindberg, där Rousseaus
idéer spåras, både i bildstormarens hat mot konsten och folkuppviglarens
angrepp på kungen, som berövar folket dess egendom. Från Gert ha de
gått vidare till Olle Montanus i Böda rummet för att sedan bli allt mer
framträdande. Denna uppfattning får ett stöd i Bööks iakttagelse, att
Böda rummet ingen egentlig rousseauism innehåller, »på sin höjd en
tendens åt det hållet i Olle Montanus’ anteckningar».2 Strindbergs närmare
bekantskap med Rousseau skulle alltså dateras från studiet av Brandes’
Hovedströmninger och den litteratur, detta verk i sin tur pekade på.

Till sist må till jämförelse antydas några parallella drag i Ibsens
diktning. Han har på ett vida intimare sätt än Strindberg kommit i
kontakt med de strömningar, som ovan följts. Händelserna 1848 och de
stämningar dessa framkallade i Norge, undergångsstämning hos somliga,
stora förhoppningar hos andra, blevo utgångspunkten för hans diktning,
och han har själv varit angelägen att framhålla betydelsen av dessa tidiga
intryck.3 I Kristiania kom han liksom Björnson i nära kontakt med de
radikala rörelserna; särskilt är hans förbindelse med Marcus Thrane här
av intresse. Thrane, som haft betydelse även för radikalismen i Sverige,
hade direkt och indirekt tagit starkt intryck av de franska utopisterna,
indirekt genom tysken Weitling, »vilkens bibliska stil och mystiska
tankegångar direkt erinrade om den revolutionäre abbén (Lammenais)» (Grade,
a. a. s. 484).4 Ibsen medarbetade i hans tidning, Arbeider-Foreningernes
Blad. Genom Heine, som han vid denna tid ivrigt läste, har han på en
annan väg kommit i kontakt med saintsimonismen och besläktade idéer.
Allt detta har säkerligen betytt mer för hans livsåskådning, än som hittills
är utrett. I synnerhet vore inflytelserna från George Sand värda en
noggrannare studie. Under det omedelbara intrycket av händelserna kring

1 Enligt Jolivet, vars framställning stöder sig på brevväxlingen mellan Strindberg
och Bonnier, hade Strindberg, då han inlämnat sin uppsats Om det allmänna missnöjet,
fått till svar, att denna alltför mycket liknade Max Nordaus just då i svensk översättning
utkomna Konventionella nutidslögner. Strindberg hade då svarat, att han redan 1873
gjort ett utkast till uppsatsen. Framställningen i brevet är mycket lik självbiografins
uppgifter om året 1873, och J. misstänker därför med rätta, att dessa senare, tillkomna
1886, avfattats så, att de överensstämde med brevets uppgifter. — Det är tydligen denna
lilla [episod, som föranlett Strindberg till den annars ganska oförklarliga parentesen i
följande mening: »När han skrivit ner sin essay (och varför skulle icke han få skriva
essays), så föll honom i händerna––.» (XIX, s. 211.)

2 F. Böök, Sveriges moderna litt. (Svlvan-Böök, Svenska Iittis hist. III) s. 100.

3 Se Bull, i Bull - Paa sehe - Winsnes, Norsk litt.hist., IV, s. 6 ff. Ibsen, Breve, II, s. 20 f.

4 Jfr J. Friis, Marcus Thrane, 1917, s. 47 ff. Även Ö. Lindberger, a. a. s. 65, 457.
Om Weitlings beroende av Lamennais meddela dessa källor intet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:30:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1940/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free