Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
Elof Ehnmark
fall en inblick i Fredrika Bremers arbetssätt. Allt som i hennes eget, till
det yttre händelselösa liv kan ge ett bidrag av tröstande eller moralisk
art, är hon mån om att sätta in i berättelsen.
Slutligen påminner skildringen av överstefamiljens arbete på sitt gods
i åtskilligt om förhållandena på Årsta. »Hennes Nåd, hvars lifliga natur
och verksamma godhet alltid höll henne i rörelse, hade på landet alla
stunder upptagna. Hon var sina underhafvandes tröstarinna, rådgifvarinna
och lärarinna, så i stort som smått, och dessutom hela traktens läkarinna.
[...]. Hon gick sjelf omkring till folket med droppar och uppmuntringar,
soppor och goda råd, och de förra gåfvo must och kraft åt de senare. Hon
var hela nejdens älskling. Gamla och unga, rika och fattiga prisade henne
såsom ’alltför god och gemen’» (s. 35). Beskrivningen passar säkerligen
inte in på patronessan Bremer utan närmast på dottern Fredrika själv,
vars verksamhetslust och hjälpsamhet ju först fingo komma till uttryck
under de Årstavintrar, då hennes stora kris övervanns. Närmast skildrar
hon sitt ideal av den goda husmodern.
Om patron Bremers personliga förhållande till sina underlydande
finnas inga uppgifter, och det är därför osäkert, om han överensstämmer med
överste H i att med stränghet men oväld upprätthålla tukt och ordning
och att beivra nykterhet och sedlig vandel. En säkrare överensstämmelse
kan konstateras i fråga om en annan sak, intresset för skolväsendet. I
brev till Leuhusen juni 1831, nr 59, meddelar Fredrika Bremer: »Nu hålla
vi på att ställa i ordning en liten Lancasterskola på Hesslingby, hvilket
gläder mig hjertligen.» Det meddelas vidare, att man i samband därmed
besökt »tvenne stora Skolor på Söder». Om skolan på Hesslingby får man
närmare underrättelser långt senare, nämligen i brev till Ulla De Geer
den 19 febr. 1865, nr 1265, skrivet med anledning av att den 1831
engagerade lärarinnan råkat i misär. Yi få veta, att denna, en fru Jungman,
»befanns hafva en så ovanlig förmåga att handhafva och undervisa barn,
att då hon återkom till Österhaninge och fick sin bostad på Hessling-by
gård (som då jemte Årsta tillhörde min familj) och der emedlertid min
yngsta bror inredt en skolsal för några och femtio barn, så växte
barnskaran omkring henne snart till öfver 100, från alla kanter af socknen,
som icke voro alltför långt aflägsna.» I Familien H heter det: »Helene
hade öfverinseendet öfver Flickskolan i församlingen, hvilket vigtiga värf
hon förträffligt och med lika glädje som omsorg uppfyllde» (s. 37). Man
erinrar sig här dessutom, att Fredrika Bremer några månader efter
romanens utgivande skriver till Frances Lewin om liknande ting, den 24
nov. 1831, nr 68. Det gäller närmast en anstalt för kvinnouppfostran.
Bl. a. heter det: »Min lilla Agathe skulle bli Sous-maitresse i er Anstalt.
Hon utvecklar sig nu så skönt.» På Hesslingby hade brodern August
låtit inreda skolsalen. Kornetten i romanen får däremot inte en liknande
ära: »Oornetten hade . . . öfverinseendet öfver gosskolan! — tror någon
kanhända! Nej gud bevars! och väl var det både för honom och skolan.»
Såsom framgår av de här citerade brevens datering, är det snarast så,
att romanens beskrivning av familjen Hs skolintresse är tidigare än
uppgifterna om familjen Bremers motsvarande pedagogiska förehavanden.
Skolplanerna ha tydligen kommit igång först efter patron Bremers död
och äro ett vittnesbörd om att den återstående familjen erhållit frihet att
verka och handla på egen hand. Alldeles säkert ha dessa planer länge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
