Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
Lennart Josephson
namngivna författare. Hans ironiska stil kan därvid ha tjänat som mönster
för Kellgrens första verksamhet som kritiker. Att meddela sin kritik i
form av ett skenbart översvallande beröm är visserligen intet originellt,
men det är ett mera säreget stildrag att göra detta beröm till ett
kortfattat och tvärsäkert konstaterande av förträffligheten i något pekoral.
Detta tillvägagångssätt möter man ofta i de två skaldernas
kritisk-sati-riska produktion. Som exempel kan man välja ett parti i Popes skrift,
där författaren citerar några orediga och löjliga verser ur en dikt och
sedan utropar: »What can be möre easy and uneffected than the diction of
these verses?» Också Kellgren låter ofta just ett citat åtföljas av ett dylikt
kort, ironiskt lovprisande utrop, t. ex. »Hwad sanning och naturel i denna
beskrifning» i en recension, där denna form av hudflängning genomgående
är använd.1
Kellgrens prosastil är i allmänhet logisk, klar och enkel2 och när denna
stil användes för att uttala de mest befängda meningar, blir ironien så
mycket mera verkningsfull. Samma verkan hade Pope uppnått i sin
prosa, t. ex. då han i »Peri Bathous» berör hantverkets, bl. a.
urtillverkningens, utveckling genom specialisering: »to this economy we owe the
perfection of our modern watches, and doubtless we also might that of
our modern poetry and rhetoric, were the several parts branched out in
the like männer». På detta sätt kunde också Kellgren med låtsat allvar
jämställa hantverk och poesi. Han använder samma nyktert sakliga
tonfall vid behandlingen av en lundensisk begravningsdikt: »Skånska hanskar
och Skånska Poesier äro begge ganska namnkunnige . . . Skånska
vers-och handskeskinsberedningen» har »sit hufwudsäte i Malmö; dock
til-wärkar man skäligen goda handskeskin i Ohristianstad, äfwen som man
i Lund går tämmeligen långt i rimkonsten».3
Ett utslag av klarheten och stringensen i den Kellgrenska prosan är
hans lust att skilja annars samordnade satser i korta fristående meningar,
som t. o. m. kunna numreras, så att det hela får utseendet av ett
protokoll. I Åbotalet är hans protokollsystem infört i den sista versionen,
men Kellgren hade även tidigt i brev använt en dylik form av »le style
coupé».4 Att jag här nämnt detta uttryckssätt, beror på, att det
återfinnes i en nyss citerad recension, där man tycker sig skönja den popeska
prosans inverkan. Recensenten försöker i slutet av artikeln att
identifiera den anonyme författaren på följande sätt: »Initial-Bokstäfwerne til
Auctors namn äro M. H. Se Titelbladet. Auctor är Cap’tain: Stroph 6,
Item insectsamlare (se noten til 10:de Stroph.) blef i October månad
ordrad til Finland; ibid» och så fortsätter uppräkningen på liknande sätt.
Som jämförelse citerar jag ett ställe ur »Peri Bathous», där Popes ironi
1 Works, X, s. 364. St. P. 1780 16/8.
2 Abenius, s. 2 f.
3 Pope, s. 395, St.P. 1780 7/11. Artikeln är utan tvivel av Kellgren. Att blanda
ihop Lund med andra småstäder var typiskt för honom (ett exempel i Bööks Stridsmän
och sångare, Sthlm 1910, s. 138). Han hade också i andra nummer av tidningen jämställt
diktalstren med olika »varor», t. ex. »tunna pankakor och Poesier ifrån Lund» (St. P.
1780 13/1. Försöket att identifiera diktens författare än en upprepning, delvis ordagrann,
av två Kellgrensrecensioner från detta år, 26/4 och 17/8. Kvickheten i artikeln tyder
också på Kellgrens författarskap. Alfr. B. Nilsson har utan motivering attribuerat den
till honom: »Kellgren driver med Bager», Sydsv. Dagbl. 1932 27/3).
4 Saml. skr., III, s. 245, Brev, s. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
