Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
J. Tandberg
i matematik och kemi, custos machinarum, adjunkt i fysik, hörde till
Tegnérs bästa vänner redan under den första tiden i Lund, och vänskapen
fortsatte genom hela livet.
Professor Tegman har flitigt öst ur vissa standardverk för sin
undervisning. Fysiken hämtade han från Musschenbroek, Inledning til
Naturkunnigheten (Stockholm och Upsala 1747) och Hauch, Begyndelses-Grunde
til Naturlæren (Köpenhamn 1794; svensk övers. 1800—07). Många av
de naturvetenskapliga lärosatser, som framläggas i dessa böcker,
återfinnas i Tegmans föreläsningar och i Tegnérs dikter. På basis av Tegmans
på Biksarkivet förvarade föreläsningsdiarier är det möjligt att till stor
del rekonstruera hans föreläsningskursers omfattning. Man vet sålunda
nästan exakt vad han dag för dag behandlade på sina matematiska
föreläsningar fr. o. m. oktober månad år 1800. Då följde han B. F. Mönnich,
Lehrbuch der Mathematik, del II. I februari 1801 övergår han till A. G.
Kästner, Anfangsgründe der Analyse endlicher Grössen, del III (Göttingen
1767). Vårterminen 1801 föreläser han sålunda över rötter, potenser,
talteori, permutationer, algebra, serier, aritmetik, binomialteoremet,
geometriska tillämpningar. Under höstterminen 1801 behandlar Tegman »Högre
Geometrien», alltjämt följande Kästner. Vårterminen 1802 övergår han
till Kästner, »Anfangsgründe der Analysis des Unendlichen» (Göttingen
1770) och på höstterminen föreläser han mekanik, följande la Caille,
»Le§ons elementaires de Mécanique» (Paris 1764).
Aritmetik och geometri.
Det »Collegium arithmeticum . . .», som förut omnämnts, har jag haft
tillfälle att närmare granska. Det har ut skrivits av främmande hand,
men man kan spåra textens ursprung med hjälp av de teckningar, som
finnas däri. Fig. 1 visar en sida i kollegiet. Teckningen, föreställande
ett hus A, ett träd B och linjer från dessa, som korsas i punkten C o. s. v.,
illustrerar ett lantmätareproblem: »At mäta afståndet emillan 2ne orter
A och B, då man ifrån en antagen punct C kan koma til dem bägge.» —
Nästa uppgift lyder: »At med blotta snöret el. kädjan Transportera en
ängel pä fältet från det ena til det andra stället.» — Bilderna och
problemen återfinnas (se fig. 2) i Christian Wolff1, »Auszug aus den
Anfangs-Gründen aller Mathematischen Wissenschaften», som utkom i 10 upplagor
mellan 1717 och 1772. Även texten i kollegiet visar sig vara en direkt
översättning av motsvarande kapitel i Wolffs bok. — Vi återfinna hos
Tegnér följande:
Trångbröstad smak är en och enahanda;
med regelrät, med sträng landtmätarked
mäts sångens land ej upp.
(Svar på Atterboms inträdestal. 1840.)
En allmän anknytning till både aritmetik och geometri ger skalden på
ett ställe, där han illustrerar en olikhet mellan antik och nutida metrik.
I brev till Brinkman (dat. Lund d. 7 april 1825) skriver Tegnér: »De gamle
1 En förkortad framställning av geometrien utkom i svensk översättning av C.
Stridsberg 1793. Även här finnas samma bilder, men ej hela texten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
