Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
J. Tandberg
mätte sina vers geometriskt och två korta
stafvel-ser svarade fullkomligt mot en lång: vi deremot
mäta arithmetiskt och räkna egenteligen ljudets
höjningar och sänkningar.»
Aritmetiken har fått lämna ett decimalbråk som
bidrag till att karakterisera kritikens värde under
vissa omständigheter: »En ny vitterhet, som
börjar med blott Critik, är som ett Tal, hvilket börjar
med noll; det har intet, endast Decimaler,
tillsammantagna mindre än enheten» (1819). — Vidare
säger Tegnér i ett skoltal (1831):
En af forntidens skalder har lärt oss:
»–-att jemnt tal
älska ej vishetens eviga mör, men de glädas åt udda».
Det må erinras om, att än i dag väljer en blomsterhandlare ogärna ett
jämnt1 antal blommor i en bukett, det »måste vara» ett udda antal.
Att den läsande allmänheten ej lockas av sifferfyllda utredningar,
misstänker Tegnér på goda grunder, när han i ett brev till Wingård (1833)
behandlar utsikterna för en bokhandlare att kunna avyttra några exemplar
av Betänkande om Fattigvården med »alla ziffrorna, som utgöra
5/e af det hela», ty han skriver vidare: »jag förmodar, att dylika
Logarith-miska Tabeller ej locka många köpare».
Eent geometriska bilder finnas i följande citat: »Vår nya
Stats-Sekreterare . . . anses för en man af bredden då deremot hans företrädare
hvarken hade bredd eller längd, alltså var en punkt.» (Brev till Martina v.
Schwerin 19/« 1832.) — »Snillet har lyran, det Eätta sin kub, och Vishet
sin lampa.» (Prästvigning 1837.) De båda förstnämnda symbolerna
återfinnas i Filosofiska fakultetens i Uppsala sigill. — För att få fram
»det rätta» använder Tegnér understundom en något skämtsam metod —
han drager ut »kubikroten». Det gäller Brinkmans omdöme, som »ibland
extra vagerar; men jag drar då cubikroten derutur för att få det rätta
facit». Detta skriver Tegnér i samma brev (10/3 1825), där han
konstaterar: »Poesien är blott för lyckliga och lugna sinnen.»
Tegnérs intresse för den elementära undervisningen i matematik röjes
bl. a. i »Tal på Vexiö gymnasium» (1827), där han gillar vissa metoder
med åskådningsövningar: »En sådan öfning har Pestalozzi förträffligt
utfört, och tätt till hans method och som fortsättning deraf sluter sig den
nya fransyska med contourteckningar. Härigenom finge barnet practisk
kännedom af de allmänna mathematiska begreppen, linea, yta, vinkel,
figur; och Geometrien börjades som den bör ifrån barndomen, concret
innan den öfverginge till vettenskaplig abstraction.» Han uttalar sig i
detta sammanhang även om undervisningen i aritmetik. — Som
riksdagsman yttrar sig Tegnér 1840 »Angående förslag till förändradt
myntsystem», där han framhåller nyttan av 3-delningen. — Vid en
prästvigning berör biskopen »Försoningens hemlighet . . . som ej skulle vara det
om hon kunde upplösas som ett räknetal».
1 Om talet 2 som ett demoniskt tal se Agrell, Runornas talmystik och dess antika före
bild, Lund 1927.
Fig. 2. Bild ur C. Wolff,
»Auszug aus den
Anfangs-Gründen. . .».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
