Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
J. Tandberg
Svaren på dessa frågor har den dåvarande notarien (L. P. Wåhlin)
icke alltid förmått återgiva fullständigt, men följande av T[egnér] lämnade
svar finnas protokollförda. (Stundom har professorn under hand utökat
frågorna något.)
T. 2. en oföränderlig qvantitet eller en sådan, som förblifver beständig, under
det att en annan förändras t. ex. i krokliniga figurer. Radien i en cirkel
är en beständig quantitet. Absciss[a] och ordinata] deremot föränderliga.
Huru [betecknas] algebraice de föränderliga?
genom de sista bokstäfverna x, y, z.
de beständiga med a, b, c.
T. 5. en qvantitet, som ökas eller minskas.
T. Huru bruka vi att betekna fluxion för qvantiteterna?
Newton och Engelsmännerna efter ho[nom] utmärkte den genom en punkt
öfver sjelfva qvantiteten. Fluxionen för qvantit[eten] x beteknas med
x, men nu nyttjar man vanligtvis et d framför qvantiteten. dx fluxionen
för x. denna method begynt af Klingenstjerna samma d var f[örut?] i
differentialräkning.
T. 12. den uttryckes på samma sätt [= hänföres till ett tidigare svar av Hård]
T. 17. Derigenom att jag tar nämnaren och X [= multiplicerar] med tälj arens
fluxion och ifrån denna produkten subtraherar tälj ären X med nämnarens
fluxion samt upphöjer nämnaren i kvadrat, ex. gr. flux[ionen]
till x-i-y — y dx —-x dy y2.
(Härefter ha examinanderna fått egenhändigt utföra några hithörande
räkningar direkt i protokollet. Tegnér behandlar följande funktion:)
T. 22. Genom ökning och minskning, dem han betraktade såsom oändeligen
små, h[vil]ka följakteligen kunde bortkastas.
T. 26. Dess fluxion är då = 0. Maximum kallas en sådan qvantitet. Minimum.
T. 32. [Bilaga till protokollet]
Här slutar notariens protokoll, men till handlingarna ha fogats
koncepten till examinandernas behandling av tre utförligare uppgifter. Hård
fick Nr. 30, Tegnér Nr. 32 och Malmström Nr. 33. Tegnérs behandling
av problemet finnes reproducerat i Lychnos, 1938, s. 376.
Möjligtvis återfinna vi i »reformationstalet»1 ett bleknat minne av
ovanstående svar Nr. 22 i en passus, som eljest verkar gåtfull: »–-der
man, likasom i Differentialräkningen, kastar bort oändligheten för att få
räkningen riktig». Yad Tegman frågat efter under Nr. 22 finnes
visserligen ej antecknat, men svaret passar till en fråga om differentialer, d. v. s.
oändligt små kvantiteter. — Att just en gammal tentamensfråga kan
ligga bakom Tegnérs egendomliga uttryck stödes därav, att han i nästan
1 Tal, hållet på Kongl. Carolinska Lärosalen i Lund, vid Jubel-festen 1817.
T.
-a-x2-\-y2 2 • 2x dx + 2y dy =
1
a • xdx + ydy
x2 -hy2 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
