Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bengt Lidners minnesdikter över fru De Frese
145
sidor, saknar uppgift om såväl författare som boktryckare, tryckort
och tryckår. Exemplaret är emellertid försett med följande
blyertsanteckning: »Tryckt af Gustaf Broling i Stockholm 1789 eller 90.
Sannolikt af honom förf. rariss.» Den som skrivit detta är Gustaf Klemming,
den säkre kännaren av svensk boktryckerihistoria.1 Den i Klemmings
anteckning nämnde Gustaf Broling, som var född 1766 och som efter
studier i Uppsala kom till Stockholm och med tiden avancerade till
bergsråd, bedrev under åren 1789—91 i huvudstaden tillsammans med en ung
släkting en tryckeriverksamhet av blygsamma mått. Det var inte fullt
tio saker, som utgick från denna officin. Det rörde sig om privattryck i
små upplagor, vanligen 24 exemplar.2
Det i KB bevarade exemplaret av den hos Broling tryckta gravskriften
över fru De Frese, gav, som jag redan påpekat, ingen uppgift om vem
författaren var. Klemmings förmodan, att Broling själv skrivit dikten,
kan inte utan vidare avvisas. Att dikten finns medtagen i 1793 års
Lidnerupplaga är ingen säker borgen för att Lidner verkligen var dess
upphovsman. Per Enbom, som hjälpte skaldens änka med att ordna samlingen,
har som bekant själv medgivit, att han i den upptagit flera dikter, som
har andra än Lidner till författare; bl. a. hade han ju inryckt ett par av
sina egna dikter. Man kan inte heller utan vidare från det förhållandet,
att gravdikten ifråga om motiv och språk verkar typiskt lidnersk, dra
slutsatsen, att det är Lidner som skrivit den. Vid den tid det här är fråga om
hade Spastaras skald redan börjat få efterbildare. Av det slutande
sjuttonhundratalets diktare skulle ingen utom Leopold utöva ett så tydligt
inflytande på samtida och närmast efterföljande författare som just
Lidner. Liksom man talar om ett tegnériserande i vår litteratur kan man
också tala om ett lidneriserande. Det är inget som hindrar, att den unge
Broling imiterat decenniets märkligaste lyriker. Man finner också
riktigt nog, att Broling varit litterärt intresserad. Av de saker han utgav
från sitt lilla tryckeri kan anföras en kollektion »Vitterhet från flere språk
samlade och för eget samt några vänners nöje tryckt», utgiven i två
häften 1789—91. Det visar sig vidare, att Broling var släkt med den
avlidna fru De Frese. Hans far, kronofogden Gustaf Broling, var gift med
Anna Kristina Kolmodin, f. Robsahm.3 Fru De Freses mor var, som ovan
omtalats, också en Robsahm. Fru De Frese hade bott i Örebro, där hon
också avled, Brolings far var kronofogde i Väster-Närke fögderi. De två
unga bergslagsborna har säkert känt varandra personligen. Det hade
bara varit naturligt, att den vittert intresserade unge studenten hade
strängat sin lyra vid sin frändes bortgång. Det var också naturligt, att
han, när han ett par år senare startade ett tryckeri, publicerade sin
minnesskrift. Det kan slutligen påpekas, att det inte finns någon uppgift
om att stockholmslitteratören Bengt Lidner haft förbindelser med
häradshövdingefamiljen De Frese uppe i Bergslagen.. Man kan onekligen känna
sig uppfordrad att godta Klemmings attribution av gravdikten över fru
De Frese till Gustaf Broling och avföra den från Lidners æuvre. En när-
1 Bibliotekarien Bror Olsson har för mig påpekat, att anteckningens handstil tillhör
Klemming.
2 För dessa uppgifter se Svenskt biografiskt lexikon 4, Sthlm 1926, s. 237, och G.
Klemming och J. G. Nordin, Svensk boktryckeri-historia 1483—1883 1, Sthlm 1883, s. 247.
3 Svenskt biografiskt lexikon 6, s. 337.
10—40155. Samlaren 1940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
