Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Den skandinaviska enhetstanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I just denna förklaring af hvad man menar med
realitet ligger emellertid ett otvetydigt erkännande af
uppfattningens felaktighet. Ty hvad är det väl som
skall låta sig snabbt och lätt realisera? Hvad annat
än en idé, en tanke, något, som ännu icke är
förverkligadt, men som man anser böra förverkligas?
Således beror i grunden motsättningen mellan ideal-
och realpolitik blott på den olika grad af svårighet,
med hvilken deras idéer förmodas låta sig genomföra.
En större svårighet förhjälper idén till värdighet af
ideal.
Därmed är dock dråpslaget i den ofvananförda
rubriken något så när pareradt. Ty om idéer uppbära
både ideal- och realpolitik, går ju icke an att blott på
grund af den skandinaviska enhetstankens egenskap af
idé undanskjuta arbetet för en därå grundad
skandinavisk politik; och om det än icke hittills lyckats att
genomföra skandinavismens »ideala» kraf, måste dock
alltid ihågkommas, att de gång på gång varit föremål
för realpolitikens försök att föra dem öfver gränsen samt
att, om än hittills dessa försök misslyckats, ingenting
dock hindrar att de, återupprepade under gynnsammare
omständigheter, kunna leda till det önskade målet.
Det är ju ock tydligt att ett folk, som skulle vägra
att befatta sig med andra utvecklingsuppgifter än
sådana som läte sig snabbt och lätt realisera, därmed
ock ådömde sig att, såsom man säger, »stanna i växten»
med däraf följande nationell snedvridenhet och
förkrympning. Just de stora uppgifterna, de mera
svårnådda målen betinga den kraftansträngning, som
åstadkommer en rikare utveckling, en högre nationell
fulländning. I och för sig kan således den allmänna
uppfattningen af »idealpolitikens» narraktighet och intighet
icke vara riktig. Äfven en idealpolitisk åskådning kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
