Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Den skandinaviska enhetstanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedan mer öfver sina tvifvel, sina modlösa förutsägelser,
sina domar öfver »ideologerna».
Den skandinaviska enhetstanken led genom 1864
års tilldragelser ett svårt nederlag. Försöken att på
nytt upprätta dess välde öfver sinnena ville icke lyckas.
Det blef allt flera klart att den begagnats såsom ett
medel icke för samlande utan för separata ändamål:
dess omfattande i Danmark härleddes från danskarnes
önskan att i striden för sitt tyska och halftyska
område kunna få betjäna sig af Sveriges-Norges militära
bistånd; dess omfattande i Sverige sattes i förbindelse
med förmodade planer på Finlands återeröfring eller på
dess dynastis utsikter att vinna äfven Danmarks tron;
och då Norge icke kände sig äga något dylikt specielt
intresse, stod det ock i grunden oberördt af hela idén.
Detta kommer däraf, skref B. Duncker 1845 till Orla
Lehmann[1], »at vi ere tilfredse med vor Forfatning, og
at Frygten for Russen endnu ikke har sat sig rigtig
fast hos os. Men dersom Russen, som man ymter om,
skulde foretage alvorlige Skridt for at faa fat paa nogle
af vore finmarkske Havne og bemægtige sig den
finmarkske Handel, saa at vi ret begyndte at føle rigtig
Glæade ved det russiske Naboskab, saa tænker jeg vi
bleve snart ligesaa ivrige Skandinaver som I og
Svenskerne».
I dessa ord frambäres den uppriktigaste bekännelse
om en ännu etiskt ofullgången uppfattning af den idé,
om hvilken Monrad samtidigt förklarat att den gripit så
många ädla sinnen. Så som den fattas af Duncker,
förutsätter den ingen ädelhet, blott vanlig egennytta, »simpel»
själfviskhet; och det är just en sådan han lägger till
grund för idéns dåtida omfattande i både Sverige och
Danmark. Jag vet dock icke om han gör detta med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
