Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Själfständighetssträfvandet öster- och västerut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en from fiktion; nordens historia vederlägger den och
dagens erfarenheter gifva den intet stöd.
Men är det så: hvilken vidunderlig förblindelse att
då rikta sig emot, att sätta på spel, ja, att rent af
vilja tillintetgöra den union, hvilken afser att genom
de förenade rikenas sammanslutning i någon mån bättre
betrygga deras framtid?
Genom unionens sprängning vinner icke Norge någon
ökad själfständighet. Lösgjordt från Sverige ökar det
blott sina risker. Det må aldrig så lifligt önska att få
»lefva endast sitt eget lif» och undgå mellanhafvanden
med alla andra, så torde det ej kunna undvikas att
sådana uppstå; Norge äger så mycket af hvad andra
vilja vinna, att det omöjligen lär kunna vänta en
alltjämt ostörd tillvaro. Och det innebär intet
underkännande af det norska folkets andliga begåfning och
fysiska kraft, om jag frågar mig huru det skulle komma
att reda sig under förhållanden af den art, som
understundom kunna hota de små folkens lif?
När Zlobin, den ryske historieskrifvaren, vid tal
om freden i Åbo 1743 kan finna sig böra betona det
fördelaktiga i att Rysslands segrar då förekommit de
tre skandinaviska rikenas vid den tiden afsedda
förening, hvilken »till Rysslands skada» varit nära att
fullbordas, torde man vara fullt berättigad att sluta till
detta lands belåtenhet, därest den genom dess
medverkan 1814 åvägabragta föreningen mellan två af
dessa riken, om än äfven den »nära att fullbordas»,
likväl till slut varder omintetgjord. Sprängningen af
svensk-norska unionen skall otvifvelaktigt komma att på
sagda håll uppfattas såsom en rysk seger, hvilken kräfver
fullföljd. Och liksom freden i Åbo 1743 efterföljdes
af nva fälttåg, hvilka omsider fullständigt bragte
Finland i segrarens hand, betviflar jag icke heller dennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
