Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Afveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta fall kunde Sverige fylla sina behof af utländska
varor genom införsel öfver Norge. Och i senare fallet
borde väl icke vara underligt om norrmännen skulle
fordra att deras utrikesangelägenheter sköttes från
Kristiania och icke från Stockholm.
Då de underhandlingar, som af medlemmar från
bägge ländernas regeringar bedrifvits både med energi
och ömsesidig önskan att komma öfverens, dock tydligen
visa att någon enighet i den afgörande frågan icke kan
uppnås, gäller nu framför allt att med mera rättvisa
och fördomsfrihet än hittills bedöma de båda folkens
ställning till hvarandra; blott så undvikes att den utan
kärlek ingångna föreningen före sin upplösning föder
hat. I det syftet är det, han framlägger sina
uttalanden i frågan; och han gör det desto hellre som dess
fredliga lösning säkerligen bättre befordras genom öppna
uttalanden äfven i afseende å dess mest ömtåliga punkter
än genom ängsliga försök att dölja eller kringgå dem.
Intrycket af den härmed slutförda argumentationen
är ju tröstlöst. Hvad talaren i svenska
nationalföreningen den 5 maj 1898 ännu såg blott såsom en
framtida eventualitet, fattas här såsom en uppgift, snart sagdt,
för dagen. Den afklädes alla risker och föreställes oss
icke blott såsom en åtgärd för undvikande af all ofred
med Norge utan ock såsom en alldeles oundviklig
nödvändighet.
Hur lockande bör icke denna väg ock förekomma
svenska folket? Dess ringa förråd af politiskt intresse
har ju redan länge till en tröttande grad tagits i
anspråk af denna norska fråga, som, såsom man sagt,
fått en obehaglig bismak af »kroggräl och torggruff»;
skulle det då icke med verklig tillfredsställelse anlita
en påpekad utväg att undkomma dess fortsättande under
hvem vet huru många år? Ty hvad som redan varat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>