Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hvarom böra vi förhandla?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenskt och norskt statsråd föredrogs af dåvarande
justitiestatsministern, friherre Louis de Geer, ansåg
sig denne, som samtidigt fann sig böra föredraga den
första unionskommitténs d. 4 nov. 1844 afgifna men
ännu hvilande betänkande, i samband med åtskilliga i
detta berörda frågor böra jämte annat ifrågasätta, om
icke ett förenadt statsråd och en gemensam,
representation för Sverige och Norge borde inrättas och
den senare så anordnas att den antingen vore en från
nationalrepresentationerna skild institution med särskilda
ärenden eller ock en dem underordnad, endast
rådgifvande församling, i båda fallen dock af stor vikt
såsom ett stöd för unionskonungen och såsom ett medel
att fastare sammanknyta folken. Dess organisation borde
ock vara sådan att en enhällig norsk mening icke kunde
undertryckas af en motsatt svensk, men med iakttagande
af att grundsatsen om likhet, i absolut mening tagen,
icke blefve erkänd i allt, som vore oförmånligt för
Sverige, men däremot förkastad för så vidt den vore
skadlig för Norge[1]. Och bland de punkter, hvilka han
föreslog skola hänskjutas till öfvervägande af en ny
unionskommitté, rörde den första och den sista just
denna angelägenhet: möjligheten att tillvägabringa ett
förenadt statsråd samt en för båda rikena gemensam
representation, dess sammansättning och omfånget för
dess verksamhet.
Det svenska statsrådet slöt sig enhälligt till
justitiestatsministerns förslag. Men i det betänkande norska
regeringen häröfver afgaf, förklarade den sig anse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
