Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hvarom böra vi förhandla?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af förbund, traktater, konventioner eller aftal med
främmande makter äfven om frågan omedelbart anginge
allenast ett af rikena.
Här förelåg således, såsom De Geer ock antydde,
grundritningen till den unionsregering, hvilken vore
den bestämdaste förutsättningen för det
unionsparlament, om hvars nödvändighet han känt sig så fast
öfvertygad.
Då förslaget vid 1869 års riksdag förekom till
behandling, tillstyrktes det af konstitutionsutskottet, ehuru
detta icke förbisåge det offer Sverige skulle bringa åt
unionen, då det genom kommittéförslagets antagande
»nödgades afstå från sin rätt att ensamt förfoga öfver
icke oväsentliga delar af sin grundlag»; men offret kunde
gifvas på grund af »svenska folkets uppriktiga
tillgifvenhet för föreningen och det förtroende det hyser till
Norges folk, dess regering och dess representation, att
de skola hand i hand med oss endräktigt arbeta på ett
troget upprätthållande af föreningen och en för båda
folkens sanna välfärd lyckosam utveckling af densamma».
Två ledamöter reserverade sig dock mot förslaget,
hufvudsakligen därför att det icke ens gjort något försök
till införande af en institution, »hvarigenom åt folken
bereddes nu saknadt tillfälle att mötas till samfällda
öfverläggningar, aftal och beslut angående rikenas
gemensamma angelägenheter». Med 89 röster mot 21
antog Första kammaren och utan votering den Andra
propositionen om att förslaget skulle i grundlagsenlig
ordning hvila till 1870 års riksdag, därifrån det dock
uppsköts till följande året, i syfte af dess samtida
pröfning i båda länderna.
Men 1871 års konstitutionskommitté i norska
stortinget afstyrkte det. Dess bestämmelser rörande det
unionella statsrådets verkningskrets innebure ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
