Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Sammanslutning — icke skilsmässa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enhetstanken i de politiska rymderna i Norge än varit, den
dock innerst äfven där lefver kvar och utöfvar sin makt,
åtminstone i de djupare sinnen, de vidgade hjärtan,
som för jämförelsevis små politiska önskemål aldrig
mäkta eftersätta de större, allrahelst om dessa hämta
sin lifskraft från en förenande stam- och
humanitetskänsla af den art, som nu och allt framgent bör
sammanlöda nordens folk. Den känslan borde vara oss den
säkraste borgen för ett alltjämt ökadt äfven politiskt
samförstånd. Och har den hulpit oss öfver denna kris,
bör den väl ock göra det med de öfriga, som kunna
förestå under våra sträfvanden efter fortsatt
sammanslutning mellan brödrafolken.
Men författaren till »Unionen och försvaret» säger
ju att man både i Sverige och Norge redan uppgifvit
tanken på att åvägabringa de unionsorgan, hvilka måste
erkännas vara enda förutsättningen för de båda folkens
önskade sammanslutning. Unionsparlamentet, säger han,
skulle aldrig på ett för dem båda tillfredsställande sätt
kunna sammansättas. Antingen skulle norrmännen alltid
komma i minoritet eller ock skulle hela organisationen
mynna ut i ett lotteri. Han utgår härvid från det
antagandet att inom detta parlament förekommande
åskådningar alltid skola bestämmas af födelseorten, om
den nämligen befinner sig öster eller väster om Kölen.
Det är sant att man måste räkna med ortsintressen
inom hvarje folkrepresentation; men det synes mig vara
en öfverdrift att tillerkänna dem en så predisponerande
makt som här förutsättes. I de frågor, som skulle
tillhöra vårt unionsparlament, måste fullt objektiva
hänsyn i de flesta fall böra förmå att göra sig gällande;
och i de fall där likartade lokala intressen spela in,
lära nog dessa finna hvarandra utan hänsyn till
landgränsen. Jag tror ock att samarbetet i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
