Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samuel Wiesel var ingen märklig man. Dottersonen
medger, att det var klent med lärdomen, då »han
bittida togs från sina studier»1. Gezelius bibel verk,
synodaldisputationerna och Hunnius Epitome creden#
dorum voro hans enda teologiska lektyr. Han hade
också icke mycket att brås på. Prosten Floderus i Skate#
löv betonar i sin likpredikan över fadern Elias Wiesel
(sid. 12), att denne »icke var utrustad med ogemena
gåvor att med svärd dräpa Baals profeter», och Johan
Forsander vitsordar2, att de teologiska kvalifikationerna
varit mycket blygsamma. I exam. sacerd. »befanns han
icke responsabel eller svarsgod uti de stycken, som av
en prästman rekvireras; var så svag och absurdus, att
han sade diabolos såväl som ethnicos etiam salvari, vilket
var orsaken, att han ej blev ordinerad»3.
Om Samuel Wiesels studiehåg tänkte dottersonen syn#
barligen icke högt. Man lägger märke till den detaljen,
1 När Elias Wiesel med enhällig anslutning från församlingarna
begärde, att sonen »finge hans rum och af Max. Ven. Consist. med
stad-fästelsebref höggunstigt försedd blifwa», invände ett par capitulares, att
Samuel Wiesel blivit »något ung ordinerad» — han prästvigdes 19 år
gammal d. 5 dec. 1718. Ansökan beviljades dock. (Domk. prot. d. 9
mars 1726.)
2 Samlingar: Wiesel.
8 Forsanders något underliga uppgift har i domkapitelsarkivet icke
kunnat kontrolleras, då man i Växjö synes hava negligerat skyldigheten att föra
protocolla examinum. (Jfr Samuel Heurlin t. J. C. Stricker d. 4jan. 1787.)
Ecclesiastica i R. A. (Vislanda) bekräfta emellertid, att Elias Wiesel på
grund av svaga kunskaper vägrats ordination. På klagomål från Vislanda
och Blädinge (d. 18 juli 1681 och lojan. 1682) förordnade emellertid kgl.
mjt, att Wiesel omedelbart skulle prästvigas. Pastoratsborna förklarade
utan vidare, att domkapitlets betänkligheter härledde från »biskopens
ogunst», och Elias Wiesel hade varit nog förtänksam att skaffa intyg om
en tids fångenskap hos danskarna. »A Danis bello captus fuga salutem
quaesivit et Ups(aliam) se contulit» heter det också i C. H. Ekstrands
Album nat. Smol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
