Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att jag ej så just skyndade på. Mina yngre syskon började
nästan öfwerträffa mig. De kunde läsa rent, då jag måste
ha en som sade före hwart ord, då jag skulle läsa. De skref
mig till, men min Präceptor skulle altid hålla i min penna,
då jag skulle swara. Jag blygdes omsider. Jag snålade till
wägs, det blef som det blef1.
Idyllen fick emellertid ett plötsligt slut. Wieselgren
skriver (biogr. lex.):
1760 kom fadern att gratulera nyår. Morfadern berättar
nu alla gossens kvicka frågor och svar. Fadern frågar: Hvad
har han läsit? Intet, genmälde morfadern leende. Mågen
teg, men då han skulle hemresa, befallde han junkern kläda
sig för att följa med. Morfar blef sorgsen, men nu teg han.
Tydligen hade fadern icke stort förtroende för den
metod, som här tillämpades. Solida kunskaper kunde
vinnas endast på gammal beprövad väg. Hade morfadern
byggt sina pedagogiska principer på att »nöjet är litte#
raturens förnämsta stimulus»2, grundade fadern sina från
början till slut på det strängaste pliktmedvetande3.
Det fanns andra kontraster dem emellan. Fadern var
en despotisk natur, morfadern själva mildheten, fadern
1 Att gamle Wiesels pedagogik icke saknade sina humoristiska
poänger förstår man av några ord från Ödmann till Wallmark d. 16 dec.
1823: »De första latinska glosor jag lärde af min morfader, en hederlig
Probst af gamla stilen, voro: Recte fac, et neminem timeto. Detta hans
walspråk nödgades jag resolvera, explicera och digerera. Sedan jag blef
Präst, uttydde han det så: Gör ditt kall, betala dina kroneutlagor och
håll din mun. Det första för att hafva frid med samvetet, det andra för
att hafva frid med kronofogden, det tredje för att hafva frid med hela
verlden. Till uplysning öfver det tredje gafs, att ingen pliktat för det han
tegat». (Ödmann har här råkat ut för ett minnesfel; Wiesel dog ett par
månader före hans prästvigning.)
2 Ödmann i Journalen 1816, n:o 196.
3 D. 13 maj 1789 skriver Ödmann till Nils von Rosenstein: »På
för-tjenst räknar jag icke. Ifrån spädaste åldern är den grundsats af min sal.
Fader hos mig inpräglad, att ingen bör påcka på förtjenst, förrän han
up-fyldt sina pligter; men tillika, att en Medborgares pligt altid öfwerstiger
des förmåga».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
