Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På Växjö gymnasium.
En stad, som är aldrig så obetydlig
men äger en gammal dom, har i
verkligheten och i minnet en silhuett, som
lever genom tiderna (Levertin).
En orientering i 1750# och i76o#talets Växjö har sina
vanskligheter. Källorna flyta sparsamt och äro därtill
ofta rätt grumliga. Den samtida ortsforskningen har på#
fallande litet sysslat med den gamla biskopsstaden, och
de få undersökningar, som gjorts (t. ex. i De Wexionia,
Lund 1743) hava en avgjort antikvarisk betoning. Någon
om också ej alltid säker inblick i stadens ekonomiska och
kulturella liv får man av den långt ifrån rikhaltiga rese#
litteraturen. Den stora far vägen gick inte över Växjö,
och de, som i förbifarten besökt staden, hava vanligen
mycket litet att berätta.
Intendenten Karl Hårleman, som under året 1749 gjorde
en halvofficiell visit i Växjö, ger en mera tröstlös än verk#
lighetstrogen bild av det lilla samhället — här fanns intet
hantverk att tala om, »en perukmakare och en illa arbe#
tande guldsmed utgjorde all slöjd»1, stadens ganska för#
delaktiga handelsläge var föga utnyttjat o. s. v.
1 Carl Hårleman, Resa genom Sverige, sid. 20. Förf. säger sig ha
fått sina otroliga uppgifter av stadens myndigheter. Linné, som samma
år besökte Växjö, tyckte sig märka, att »staden ansenligen tilltagit»
(Skånska resan, sid. 17). Som bekant uttalade han också missnöje med
Hårlemans skildring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
