Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prisat av botanister från Linné1 och Ödmann till Elias
Fries, Johan Forsander och N. J. W. Scheutz2. Exkur#
sionerna under Hallenberg hörde till Ödmanns vackraste
ungdomsminnen: »Jag hade den äran att av honom först
handledas och erinrar mig, huru han på händer och fötter
med mig inkröp uti en gruft på det så kallade Solberget
för att uppsöka en sällsynt mossart, som endast där
fanns», heter det i Hågkomster (sid. 97).
Det naturvetenskapliga studiet föll ännu på Ödmanns
tid så gott som alldeles utom den egentliga läsplanen;
det fick ej mera tid, än det kunde »liksom tillsnatta sig»3.
I stort sett satt den gamla skolan med sin teologiska an#
läggning, sin latinkult och sin formalism i orubbat bo.
Sapiens atque eloquens pietas var alltjämt pedagogikens
mål. Tecken till en ny tid med andra, praktiskt bestämda
uppfostringsideal hade dock framträtt. Redan Anders
Rydelius är i sina Förnuftsövningar inne på nya spår,
Dalin satiriserar obarmhärtigt det lärda pedanteriet, och
män som Karl Gustav Tessin och Anders von Höpken
togo under inflytande av Lockes empirism4 och fransk
1 Linné berättar i sin Öländska och gotländska resa (sid. 34), huru
han en majdag 1749 njutit av Solbergets härlighet: »Nu stodo på bärget
i blomma Hägg, Slån, Biörnbär, Lelleconvalle, Turritis major, Saxifraga
alba, Orobus tuberosus, Paris och Kattfötter».
2 J. Forsander t. Elias Fries d. 3 maj 1813 och Scheutz i Conspectus
florae smolandicae.
3 Ödmann i Journalen 1816, n:o 196.
4 Anders Schönberg berättar d. 3 sept. 1791 för Lidén, att Tessin satt
i hans händer Lockes Essay concerning human understanding. Lockes
pedagogik, Thoughts on education, översattes redan 1709 till svenska.
Höpkens uttalanden i undervisningsfrågor röja en modern uppfattning.
(Jfr A. J. von Höpkens Skrifter II, sid. 139 f.) Överhuvudtaget hade
adeln stor betydelse för vårt undervisningsväsens reformering. (Jfr Edv.
Lehmanns påpekande i Sydsv. Dagbl. 1922, n:o 136.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
