Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det ligger ett omedelbart drag av sundhet och stark
aktualitet över Ödmanns uttalanden i undervisningsfrågor.
Han kände sig obunden av alla doktriner, av alla peda#
gogiska strömningar; nullius in verba var här som eljest
hans lösen. Pedagogisk vilde var han dock icke alldeles:
i de flesta fall kunde han sympatisera med nyhumanismens
uppfattning. Han gillade, som vi sett, dess krav på åskåd#
lighet, på praktisk inriktning av studierna och på humana
uppfostringsmetoder. Om de klassiska språkens för#
blivande kulturvärde har han i minnestalet över Olov
Celsius avlagt ett programmatiskt vittnesbörd (sid. 20):
Af det sköna, det ädla, det höga hafva de gifvit oss
mönster, dem alla tiders förnämsta snillen med högaktning
bemödat sig att nalkas. De hafva öppnat oss en blick i
forntidens gränslösa rymder; de hafva till oss öfverbragt
kvar-lefvorna af själens bemödande för sanning och dygd . ... Med
allt detta äro de likväl egentligen icke annat än hjelpmedel;
förträffliga, när de användas till sitt ändamål, men hinderliga,
när de sträckas utom sin gräns, skadliga, när de ensamt
tillvälla sig rättigheten att sprida ljus, samt förspilla mycket af sin
förtjenst, när de utestänga omtankan om modersmålets odling.
Jag har redan antytt, att 1807 års skolordning
medförde en förskjutning i Ödmanns pedagogiska uppfatt#
ning. Hans tro på den nya tidens uppfostringsprinciper
började vackla, när han i seminariet fick pröva deras
verkningar. Så börjar han liksom Tegnér att med på#
fallande respekt tala om den gamla skolan, som »skapat
grundligare män»1, och det är mer än troligt, att karak#
teristiken av de forna växjölektorerna skulle sett i viss
mån annorlunda ut, om den företagits några år senare.
Nu te sig dessa »läroverkets förmän» som en samling
pedanter, kunniga nog men utan förståelse för tidens
1 Ödmann t. Lindblom d. 2 nov. [årtal saknas].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
