Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rogberg var en kraftnatur och kunde vara hänsynslös
nog, då det gällde egna intressen1. Att hans något
skolastiska undervisningsmetod inte skulle falla Ödmann
i smaken var lika naturligt som att Håkan Sjögren gillade
den2. En obeveklig stränghet var hans särmärke som
lärare3. Domen över Johan Rogbergs kunskaper —
»hade studerat i Lund, såsom det förmentes, tämligen
ytligt» — är icke fullt rättvis. Lärdomsrustning hade
han, även om snittet var gammalt4.
På sommaren 1768 fick Ödmann vara med om att
» riva skolan ». Som den bästa behållningen från skoltiden
räknade han, att han mitt under glosregnet fått se en
skymt av naturens härlighet, och för den gåvan var han
Anders Hallenberg tacksam.
1 »Såsom Consist. förmår han ock hwad han wil», skriver Abr. Bergius
d. 10 juni 1778 till Bengt Bergius, och J. Almqvist säger i sin Memoria . ..
Joh. Rogberg (hdskr. i K. B.): »Huic mandes, si quid recte curatum velis».
2 Ödmanns anmärkning mot Rogbergs vana »att till öfwersättning på
latin utgifwa verser ur Homerus» kunde likaväl ha riktats mot Anders
Hallenberg, som tillämpade samma metod. (Jfr J. Hallenbergs Graekisk
Thema Book, rättad af A. Hallenberg, Nord. mus.) Håkan Sjögrens
pedagogiska karaktär belyses av Ludvig Larsson i Nya Växjöbladet 1920, ser.
Ur Växjö historia V.
s Som en elak dröm låter det hos J. Almqvist: »Ego sane memini
probe, me meosque condiscipulos disciplinae hujus Magistri imprimis
commissos adeo semper fuisse occupatos et districtos, ut vix ac ne vix
quidem otium cibi aut somni capiendi nobis concederetur».
i Dr Rogberg är mera grundlärd än talare» (Henschen t. Stricker
d. 18 april 1777). Inom prästest. nämndes han såsom lämplig ledamot
av bibelkommissionen (Prästest. prot. d. 21 april 1772). Rogbergs egen
uppgift (Skrivelse t. kgl. mjt d. 11 dec. 1758), att han 1742 utan ansökan
fått tre förslagsröster till klassiska prof. i Lund, dementeras av dekanus
Anders Stobaeus i brev till Växjö domk. d. 3 nov. 1759. Troligen har
R. avsett ledigheten 1744, då han verkligen synes ha varit på tal. (Prof.
G. Bildstein t. Växjö domk. d. 30 nov. 1759.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
