- Project Runeberg -  Samuel Ödmann /
39

(1923) [MARC] Author: Henning Wijkmark
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gibbon betraktade det traditionella akademiska under?
visningssättet alldeles gagnlöst, yttrar han sig ofta därom
med Holbergs skepsis. »Professorernas prat i kollegierna»
hade i honom ingen okritisk beundrare.

Delsbovistelsen satte djupa spår i Ödmanns utveckling.
Från första stunden kände han sig väl tillrätta — han
hade »redan funnit Hälsingland så likt Småland1» —och
blev mycket snart nationaliserad2. Och så hade han kom?
mit i en kulturell omgivning. I prostgården fann han ett
lärt umgänge, hos sin »patron» på Charlottenberg ett
litterärt. Knutslundaprosten, den originelle Knut Lenaeus,
var en både kunnig och myndig man med starkt polemisk
läggning3. Tolerans var i hans ögon svaghet, principiis
obsta hans lösen.

Mellan den gamle prosten och den unge studenten
etablerades ett slags växelundervisning. Lenaeus hade
»en särdeles håg för naturalhistorien» och mottog gärna
den entusiastiske linneanens handräckning, som han lö?
nade med lärda exkurser i den gamla dogmatiken och
rikliga boklån ur sitt välförsedda bibliotek. Där funnos
böcker, »som icke kunde väntas hos en lantprost», säger
Ödmann4 — kanske med en tanke på morfaderns säker?
ligen mycket magra bokförråd.

Inventeringen av Lenaeus bokskatter bragte Ödmann
i hänryckning. Särskilt drogs han till reseskildringarna,

1 Lenaeus, sid. 77.

2 Ibdm, sid. 95.

3 Ödmann har i Prosten Lenaeus i Delsbo och hans församling på
1760-talet gett en briljant karakteristik av denne kärnkarl.
Minnesteckningen trycktes 1861 tills, med 4 uppl. av Hågkomster. Orden »nu nyss
blifne pastor i Delsbo» (sid. 91) peka på 1809 som avfattningsår.
Kyrkoherde D. G. Stillmark utnämndes d. 4 april 1809.

4 Lenaeus, sid. 80.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:36:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samod/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free