Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ödmanns debut som naturvetenskaplig författare har
sin historia. Den bekante zoologen Pallas hade i en upp#
sats (V. A. H. XII, sid. 25 ff.) bestämt Mergus albellus
som Mergi merganseris hona. Ödmann visste bättre be#
sked1. Stödd på »förfarenheten, en naturforskares säk#
raste ledband», påvisade han misstaget på ett sätt, som
väckte akademiens uppmärksamhet2. Nu följa bidragen
slag i slag. Vanligen är det ett ornitologiskt rön, men
andra ämnen förekomma också. På hösten 1780 sänder
han Wargentin en artikel om Uria grylle med några »re#
flexioner över genus Colymbi» som »utan att vår Linnés
nade i denna publikation. Så Fogelnätets bruk i skärgården (akad. prot.
d. 21 april 1784 och Hushållningsjournal 1786, h. 3).
1 I Specimen (sid. 67) är antecknat: »Mergus albellus, Rarissimus.
D. 31 jan. 1775. Marem vidi fretum, medio quamvis hieme, apertum
occupantem. Har den upstoppad».
2 V. A. H. I, sid. 237 ff. Kring Ödmanns akademiska förstlingsarbete
har Wieselgren (biogr. lex.) spunnit en hel legend. Sekreteraren Wargentin
hör sig vid akademiens sammanträde för om författaren. »Ingen närvarande
känner den snälle Ornithologen. Men en annan dag upplyser en Ledamot,
att han af sin husvärd, en hökare, fått veta, att en skolmästare på Wermdön,
som hette Samuel Ödmann, köpte hos honom fogeluppstoppningsämne.
Så var eremiten upptäckt af Wetenskaps-Akademien.» Samma tema
varierar en anonym (Wieselgren) i Skånska Correspondenten 1835, n:o 94:
art. Det Augusteiska tidehvarfvet i Sverige. Även här figurerar hökaren.
En insändare i tidningen s. å. n:o 103 låter historien emanera från Lorenzo
Hammarsköld. Emellertid har Hans Järta i Upsala Correspondenten 1836,
n:ris 5 ff, förvisat hela berättelsen till diktens område. Wieselgrens satir
förefaller dock att ha ett par sanningskriterier. Ödmann var verkligen enligt
brev till Thunberg d. 19 aug. 1787 kund hos en hökare vid Järntorgsgatan,
den förut nämnde P. Alström, i vars nära grannskap akademiens ledamot
P. J. Bergius då (1779) bodde. (Gjörwelliana i St. stads arkiv.) För
Wargentin var Ödmann ännu sommaren 1781 »ej personligen känd» (Ödmann
t. Wargentin d. 16 aug. 1781). Möjligt är ju, att ingen av de vid
sammanträdet närv. 13 ledamöterna känt till Ödmann. Ett frågetecken torde dock
böra sättas vid linneanerna P. J. och Bengt Bergius, Abr. Bäck och A.
Sparrman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
