Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
akademien — har Ödmann tagit upp ett ämne, som enligt
Sven A. Hedin livligt sysselsatt Linné: det obrutna sam#
manhanget i naturen1. Felix Bryk har i en aftonblads#
artikel (d. i april 1922), »Fabricius, Linnés mest fram#
stående lärjunge — en predarvinist» uppvisat, att Linné
visserligen ofta varit inne på utvecklingsteoretiska spe#
kulationer men att han med sin klart antropocentriska
åskådning endast kunnat nå fram till att röja väg för en
descendensteori i modern mening2.
Ödmanns predarvinistiska funderingar äro tydligt linne#
anskt färgade, på samma gång som de påminna om Fabri#
cius originella utvecklingslära. I likhet med Linné fram#
häver han kampen för tillvaron (conservatio sui; inträdes#
tal, sid. 8) som grunddriften i naturen, och han har dennes
skarpa blick för »affinitas creaturarum». (Jfr Bonnet: de
levande varelsernas kedja och Leibniz: natura nil facit
per saltum). Ödmann tvekar dock att med Linné hänföra
människan till det stora släktsammanhanget: »ty om na#
turen någonstädes gjort språng, så är det visserligen
mellan förnuft och instinkt, mellan moral och drift. Jag
går såvida i denna egensinnighet, att jag önskar uppsäga
släktskapen även med nattmänniskan (orangutangen),
denne för vår syssling räknade amboinas3, och flera in#
1 Det heter sid. 6: »Ingen ting synes lättare, än at skilja et djur ifrån
en ört och en ört ifrån en sten. Likväl äro gränserne imellan dessa
Naturens riken så förblandade, så osäkre, så i mörker insvepte, äfven i vårt
ljusa tidehvarf, at man snart sagt måste anse de upgifna råmären för
blotta förslagsmeningar, för seculaira snillens stötestenar och bevis på den
inskränkning, som ifrån mennisko insigter är oskiljaktig».
2 Einar Lönnberg har tidigare hävdat samma mening i Carl von Linné
såsom zoolog (sid. 21 ff.; 40 f.).
3 Mot Systema naturae, edit. X, där homo och simia föras till samma ordo.
6 — 27644 Henning Wijkmark: Samuel Ödmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
