Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man måste ge Michaelis rätt i att det filologiska inslaget
i flockarna är relativt obetydligt — »das philologische
muss man also anderwärts suchen»1. Att framlägga ety*
mologiska utredningar ingick ej i Ödmanns plan, de voro
också för honom subsidia subalterna. Då han till Tych*
sen översänder några »juvenilia tentamina», bilägger han
sin hermeneutiska trosbekännelse2: »In vagis etymologiis
venandis parcus fui, quum hae nihil probent nisi duce
natura comite experientia. In id maxime laboravi, ut stilo
biblico, ad morem orientalium composito,nativa restituatur
vis et simplicitas». Linnés empiri vägde mer än Bochart*
Schultens etymologiska konjekturer.
På sensommaren 1785 hade första flocken lämnat
trycket, och Ödmann avvaktade med lätt förklarlig spän*
ning domen över arbetet. Oron var överflödig, bifallet
blev enhälligt. Gjörwell visade en nästan barnslig för*
Samma ståndpunkt intager E. F. C. Rosenmiiller i sina Scholia in V. T.
och i Bibi. Naturgeschichte (IV, sid. 274), där han söker bestrida Ödmanns
befogenhet att för sin mening åberopa Gmelin. Även i Chr. F. Ammons
De aetate et usu versionis venetae graecae förkastas Ödmanns tolkning.
(Enl. brev från Ödmann till Tychsen d. 30 sept. 1791 hade Linnés gamle
lärjunge J. Chr. Schreber i Erlangen sänt Ammons avh.)
1 Michaelis a. a. III, sid. 23. Från Tychsen kom samma anmärkning,
varpå Ödmann i ovan cit. brev svarar: »Solide admodum mones, omnem
Etymologiarum usum non esse e foro Philologico proscribendum. Tibi
ex corde assentior. Ingenue vero fateor, me per Etymologias Haseanas,
Rudbeckianas, Bochartianas, quin etiam Michaelianas, saepe fuisse ad
insitas redactum. Rectissime doces, Veteres Orientales nomina rebus
imponendo Naturam expressisse. Sed vero stamina linguae, multiplicem
et sibi saepe contrarium admittunt sensum, qui iterum affinitate et
trans-positione litterarum ejusdem organi, a quibusdam operose adhibita,
Inter-pretem a tramite ita seducunt, ut congeries probabilitatum scepticismo
saepe viam pandat. Hinc est quod haec adminicula, ubi nuda adsint,
non quidem vilipendenda, attamen inter subsidia subalterna collocanda
esse existimaverim».
2 Ödmann t. Tychsen d. 1 maj 1787.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
