Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ensidiga intresset för pietistisk?mysticerande litteratur
träder något tillbaka, och han söker närmare kontakt med
modern exeges. Så glider Tollesson allt bestämdare in
i upplysningsteologien\ Att inflytande från Anders Knös2
och än mer Samuel Ödmann här varit verksamt är på#
tagligt. I sitt vetenskapliga huvudarbete, Ordbok till
nya testamentet, som i tillämpliga delar bygger på Strödda
försök, har Tollesson på flera ställen burit fram rent neo#
logiserande tolkningar3. Emellertid har denna teologiska
åsiktsförskjutning ingalunda verkat hämmande på hans
religiösa liv; hans fromhet hade alltjämt samma innerligs
het, samma djup. Upplyst teolog och en av kyrkans
främsta är Ödmanns omdöme om Per Tollesson4.
ligiöst intresse. Följande passus i Tollessons cit. avskedspredikan (sid. 27)
torde ge förklaringen: »Du wördade Rikets Hewe och Höge Ämbetsman,
som i flere år anförtrodt mig det angelägnaste af alt, Din dyra själawård!
Du, som ock genom Guds milda Försyns styrelse warit et medel i Guds
Hand till min största timmeliga wälfärd! Fåfängt bjuder jag till att
uttrycka, hwad mitt hjerta för Dig känner etc.» En blick i Reuterholms
brevsamling (R. A.) bekräftade genast min förmodan, att den åsyftade var
just denne. Förbindelsen var så intim, att Reuterholm allvarligt varit
betänkt att slå sig ned på säteriet Braheberg i Närtuna.
1 Den konjekturen må tillåtas, att studiet av Chr. Democriti (Dippel)
Weg zum Frieden, som Tollesson omkr. 1810 fått i handen, i någon mån
främjat denna utveckling. Cornelius (a. a. II, sid. 109) mening, att
Tollesson varit principiell antineolog, är icke motiverad.
2 I Försök till en förbättrad Cateches (1796) äro intrycken från Knös
Catechetiska föreläsningar säkert betygade. (O. Knös t. fadern d. 6 mars
1897).
8 Jfr utläggningen av begreppen ande, arvsynd, försoning m. fl. 1 Joh.
5: 8 och 1 Petr. 3:19 böra också observeras. Hammarskölds kritik i Hermes
XXII, sid. 171 är väl sträng; den nyare exegetiska litteraturen var för
Tollesson icke okänd.
4 Journalen 1818, n:o 225. En enda gång var vänskapen mellan dem
i fara; det var, när Tollesson företagit sig det enl. Ödmanns mening
särdeles onyttiga arbetet att ge ut nikodemusevangeliet (1818). — En om än
ytlig förbindelse hade Ö. också med den bekante J. H. Lidén, en av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
