Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huvudet genom att i ett av (sina) utkast tala för mycket
om döden, ett ämne, som han ej ville tala om». Då han
någon gång, såsom i textanalysen på påskdagen, kommer
in på frågan om »ett vedergällningstillstånd», ser han i
detta närmast ett motiv för allsidig pliktuppfyllelse. »Ett
beständigt liv i helgelsens utövning» — »ett saligt liv i
evighetens belöning». Det stora målet är lycksalighet,
religiöst och etiskt fattad, en syntes av jordisk och him?
melsk lycka, ett begrepp med djupare innebörd, än man
i allmänhet velat medgiva.
* *
❖
Ödmanns religiösa åskådning präglades av fördrag?
samhetens anda. Redan hans erasmiska lynnesart och
teologiska relativism gjorde detta naturligt. Det var ju
också en huvudpunkt i upplysningens program att hävda
samvetsfriheten mot allt trångbröstat väsen. Man krävde
obetingad hänsyn för ärlig övertygelse, framför allt då
den vilade på egen »förnuftig undersökning».
Hj. Holmquist, som i Den religiösa toleransens historia
med styrka framfört denna synpunkt, har också betonat
de viktigaste förutsättningarna för upplysningens religiösa
tolerans1: kulturens fortgående sekularisering och ett
målmedvetet undanskjutande av dogmatiken, den disci?
plin, som mer än någon annan vållat split2.
1 Hj. Holmquist a. a., sid. 59 ff. Jfr också Ludvig Selmer, Ludvig
Holberg og Religionen, sid. 172.
2 Då bibelkommissionen i Stockholmsposten (1820, n:o 289) klandrades
för sin djärvhet att understundom återge äiiov nvsö|ia med helig Ande —
utan artikel — (t. ex. Matt. 3: II, Luk. 1: 15 m. fl), replikerar Ödmann i
samma organ (1821, n:o 69 bih.) bl. a.: »Wid regien om Artiklarna faller
Granskaren i någon wärma, hwilket lätt sker, då man från Philologiens
fält inträder på Dogmatikens».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
