Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
levande. Redan på i78o#talet diskuterades inom sam#
fundet Pro fide behovet av »en profession, som lärde
cand idatos ministerii practice att predika, att katekisera
eller ikläda sig en Pontoppidans göromål i Köpenhamn
och Hallensium i Waisenhaus»1.
Rosensteins berörda artikel Om prästers danande är det
första mera betydande steget i riktning mot en reforme#
rad prästbildning. Här skisseras upplysningens program
med dess lätt observerade förutsättningar: Hugo Grotius
stats# och kyrkorättsliga idéer, Lockes psykologi och en
påtaglig utilism. Prästen är i första hand ämbetsmannen,
vars gärning skall inriktas på salus publica; staten bör i
eget intresse tillse, att hans utbildning garanterar sam#
hället största möjliga utbyte. Studierna måste alltigenom
tjäna detta rent praktiska syfte. Upplysning kräves av
varje präst, ej lärdom, icke ens teologisk lärdom. Carp#
zovs Apparatus, Bocharts Geographia sacra och Celsius
Hierobotanicon höra ingalunda till det oumbärliga. En
präst »bör känna och med värdighet förrätta våra kyrko#
ceremonier men kan allt för väl vara utan kännedom av
Binghams Origines ecclesiasticae».
Till den prästerliga utbildningen borde höra
humanistiska studier, teoretiska (om religionen) och praktiska (om
ämbetets utövning). Den teologiska kursen skulle förläg#
gas till universitetet och avslutas med seminarieövningar,
vid vilka praktisk insikt kunde förvärvas.
Rosensteins uppskattning av de olika teologiska disci#
1 E. Bergsten t. Lidén d. 5 mars 1787. Samma synpunkter
framfördes i ett under gävleriksdagen 1792 inlämnat memorial, som dock icke
torde ha upptagits till behandling inom ståndet. Stilen i den anonyma
inlagan tyder på domprosten J. M. Fant, som redan i företalet till sin
övers, av Bastholms Anvisning at predige (1783) betonat samma krav.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
