Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Egendomligt är, att Ödmann aldrig tagit initiativ till
en reform av seminariet. Det steget togs från Lund,
där ledningen var kraftigare, kraven på elevernas kun?
skapsmått strängare1. D. 18 juli 1818 föreslog Lunds
universitets kansler Lars von Engeström i skrivelse till
kgl. mjt åtgärder för att höja bildningsnivån bland semi?
naristerna. Bl. a. borde ingen dimitteras utan att vid
förhör ha visat sig äga »nöjaktig insikt i de till en allmän
och lärd bildning väsentligen hörande kunskaper»2.
Ödmann blev förtvivlad vid utsikten att få ökat arbete
och protesterade energiskt. Lundaförslaget avstyrkte
han på huvudsakligen två grunder: det stora antalet semi?
narister i Uppsala skulle göra den ifrågasatta prövningen
illusorisk, och så ville han icke falla domkapitlen i äm?
betet. Enligt Ödmanns mening kunde målet bäst vinnas
inrättningar wågar man icke bedömma. Det är tiden och den erfarenhet
hon gifwer, som skall göra det» (Handlingar, sid. 16). Man kan ej
förtänka Ödmann att han grämde sig över detta sätt att ställa saken på
framtiden (Str. försök IV, sid. 354 f.).
1 Jfr Aulén, a. a., sid. 18. Molbech jämför i Breve fra Sverrige (I,
sid. 224) de båda seminarierna: »Man talte i Sverrige med liden Agtelse
om Praesteseminariet i Upsala, og skildrede det som en magelig Gienvei,
hvilken de mindre duelige Studenter helst S0gte. Om Seminariet i Lund
veed jeg, at det har en oplyst og duelig Förständer (Hagberg), en af de
interessanteste og elskverdigste Geistlige, jeg i Sverrige truffet, og en ung
Docent (Bergquist), om hvis Duelighed jeg har Aarsag til at troe meget
godt. Jeg troer derfor at kunne antage, at Seminariet i Lund i det
mindste bedre end det i Upsala opfylder sin Bestemmelse». Molbechs
värdering tog Ödmann med någorlunda sinnesro, då han förutsatte, att
den var inspirerad från »tryckeriet». Han skriver emellertid d. 23 dec. 1818
till Wallmark: »Jag tillstår, att jag med högsta förtrytelse läst Molbechs
Resa uti Bihanget. Men det innehöll endast tuggor. Molbech omgicks
här endast med Boktryckarna, hos hvilka han bodde. Han besökte få
Professorer och kunde således ej säga något af värde om Upsala. I Lund
njöt han stora höfligheter».
2 Magistrar och fil. kandidater skulle dock vara befriade från sådan
prövning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
