Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en smaklös trivialitet — det är dock icke berättigat att
bedöma tidens förkunnelse efter dess vulgäraste yttringar
Edv. Leufvén har i Magnus Lehnberg som predikant
brutit med denna dåliga vana och allvarligt strävat efter
en positiv värdering; likaså Otto Holmdahl, som i Gam?
mal och ny förkunnelse (sid. 130 f.) påvisar verkliga för?
tjänster i upplysningens predikan.
Ödmanns homiletiska insats har fixerats olika. Rog?
berg2 gör honom i sitt griftetal till »stiftare av ett nytt,
kristligare predikosätt», medan Hammarsköld3 på sin
höjd kan medge, att han »utspritt ett nytt ljus över den
homiletiska metodiken»4. I senare tid har O. Ouensel5
angivit logisk klarhet och benägenhet för neologiskt mo?
raliserande såsom något för homileten Ödmann väsentligt.
En undersökning av Ödmanns homiletiska uppfattning
är desto mer påkallad, som han under ett längre tids?
1 Cornelius inleder sin exempelsamling med »samtida veta att berätta»,
ett något osäkert sanningskriterium. (C. A. Cornelius, Handbok i svenska
kyrkans historia, sid. 244.) I de predikningar, tryckta och otryckta, jag
haft tillfälle att läsa, hava verkliga banaliteter varit ytterst sällsynta.
2 C. G. Rogberg, Minne af Samuel Ödmann, sid. 15.
3 Svensk Litteraturtidning 1816, sp. 657. Wieselgren (Sveriges sköna
litteratur I, sid. 466 ff.) och Skarstedt (Predikoverksamhetens . . . historia,
sid. 260 ff.) framhålla särskilt Ödmanns fasta disposition och koncisa stil.
4 Fosforisterna ville i allmänhet göra gällande, att Ödmanns
homiletiska undervisning saknade den religiösa betoningen. Så heter det i A.
Törneros Bref och dagboksanteckningar I, sid. 341: »Här (har) hörts
djupare kristendom ur klockstapeln än ur predikstolen af dem, som lärt
sig förkunna ordet af doktor Ödmann». Även biskop Stagnelius är ironisk:
»Hvad en Ödman, Bastholm etc. hvarje Söndag klinga ifrån våra
predikstolar. Uslingar, som ej kunna förrsta bokstäfverna af Guds ord,
predika som Th. Doctorer och väl bettre» (Stagnelius t. E. M. Fant d.
24 juli 1816).
5 Homiletik, sid. 409. Överraskande är, att Ödmanns homiletiska
huvudarbete, Anwisning till ett christeligt Predikosätt, och hans i Str.
försök intagna predikningar av Quensel ej omnämnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
