Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skede övat ett om också icke bestämmande likväl mycket
påtagligt inflytande på svensk predikan1. Därtill kommer,
att omdömena om Ödmann såsom homilet ej sällan av?
givits på ensidiga och ganska lösa grunder. Man har
inrangerat honom bland neologerna och format hans ho?
miletiska principer därefter.
Ödmann ville aldrig gälla som homilet av facket, men
han var väl bevandrad i äld;e och nyare predikolitteratur.
När Lindblom arbetade på sitt inträdestal i vitterhets?
akademien2, gick Ödmann honom tillhanda med upplys?
ningar. I förbigående gör han en del lakoniska uttalan?
den om några av 17oo?talets mera kända predikanter3.
Han har stor respekt för Per Högström, som ehuru wolf?
fian aldrig hade Wolffs språk på predikstolen, han be?
undrar Serenius »egna skärpa» och talar med stark ve?
neration om Bälter, som fadern hållit för predikanten
framför andra, men mot utkasten i Homiletiska försök
ställde han sig kyligt avvisande4.
1 I tryckta predikningar från 1800-talets förra hälft markeras stundom
anslutning med: »efter Ödmann». I ett par större, otryckta samlingar,
som jag genomgått — A. A. Grafströms i Umeå och Nils Granlunds i
Kristvalla — äro Ödmanns utkast och homiletiska vinkar flerstädes
utnyttjade. Lindblom och Johan Wingård krävde av »Ämbets Candidater
och yngre Prester» ingående bekantskap med Ödmanns Anwisning (Göteb
domk. cirkulär d. 6 april 1808; jfr Prästmöteshandlingen 1822 sid. 20).
2 Om Svenska Predikosättet före och närmast efter Reformationstiden
(1802).
8 Ödmann t. Lindblom odat.
4 Ödmann t. Gjörwell d. 4 okt. 1786. Leufvén ger intet direkt stöd
för sin (a. a., sid. 32 f.) uttalade förmodan, att detta arbete »är inspireradt
från teologiska fakulteten i Uppsala». Då dessa Försök några gånger
skymta förbi i breven till Stricker (t. ex. i ett från S. Wallquist d. 9 maj
1788), får man den uppfattningen, att E. J. Almquist framför andra varit
drivande kraft. Den dåvarande fakulteten var väl ej i högre grad
in-spirationsfähig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
