Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På teologiska ingrepp var länge ingen tanke1. Ärkebis#
kop Troilius instruktion för 1763 års psalmbokskommit#
terade tillät inga dogmatiska ändringar. Först mot sekel#
slutet fick psalmboksarbetet en teologisk betoning 2, som
ledde till åtskilliga slitningar inom ecklesiastikkommittén3.
När Ödmann slog in på psalmdiktning, kunde han
varken åberopa religiös eller poetisk kallelse —• » en plikt,
den jag icke kunde avböja, intrugade mig på denna slipp#
riga bana», skriver han d. 22 ang. 1820 till Rutström.
Under värmdötiden hör man aldrig av några hymnologiska
intressen4. Först efter avflyttningen till Uppsala kom han
att ägna sig åt »detta heliga värv», av ärkebiskop Troil
anmodad att biträda vid provpsalmbokens slutredigering.
Arbetet synes ha bedrivits med stark intensitet; och allt
tyder på att Ödmann fått bära tyngsta bördan. Han be#
rättar ännu efter många år vilken pådrivare han haft
i ärkebiskopen och huru denne tillbringat hela förmid#
dagarna i hans rum, diskuterande psalmer och psalm#
melodier.
1 Arbetet på psalmboksrevisionen stöddes även från ortodoxt håll.
Vid 1786 års riksdag yrkade t. ex. Hallands prästerskap genom den strängt
konservative prosten Johan Aurelius, »att det måste skyndas med Nya
Psalmbokens utgifwande» (acta).
2 Liedgrens mening, att utrensningen av »det konkretare, naivare,
åskådligare och mera poetiska bibelspråket» ur psalmboken var enbart
estetiskt-pedagogiskt motiverad, är knappast riktig. Kampen mot
hebrais-mer stimulerades av neologernas bibelsyn och var ett led i deras teologiska
reformarbete. När en man som Israel Geringius bestämt underkänner
den celsiska psalmboken, torde han mindre ha tagit anstöt av dess estetiska
svagheter än av dess ortodoxa karaktär. Han finner den särskilt alltför
mycket »hebraizans».
3 Ödmann t. Anders Knös passim.
4 Pastor A. Jonsson meddelar mig en gammal tradition från Ingarö,
att Ödmanns »Kyrkoinvigning» (Kyrkosånger, n:o 71) skrivits, då kapellet
vid Pilhamn (1776) togs i bruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
