Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av hans musikaliska sinne; han framhåller gärna, att »en
oriktig accent alltid ligger i brottning med koralen»1.
Gärna återkommer Ödmann också till en del metriska
»ojämnheter» i G. Ps. Det var för honom ett axiom,
att endast tvåtaktig vers hade hemortsrätt i en psalm.
I recensioner, i memorial till psalmbokskommittén2, i
breven till Lindblom och Wallmark upprepas med tröt#
tande monotoni attackerna mot »Frigels daktyler»3.
I brev till Lindblom d. 5 nov. (1812) mäter Ödmann
detta kommitténs musikaliska smakråd skäppan full:
Jag är så nedslagen, ledsen och missnöjd med alt,
hvar-uti H. ÄB behagat gifva mig anledning att deltaga, att jag
önskar mig aldrig varit engagerad deruti. Det grämer mig,
att nu, till Surplus på alt annat, äfven melodierna skola
förskämmas af Frigel under musicaliska Academiens firma, en
Academi, som med förlof, mig vetterligen ännu icke bidragit
det minsta till musikens framsteg, och sannolikt aldrig skall
kunna göra det, utan nu blott har speculation på Svenska
Kyrkocassor, men icke äger en enda medlem, som kan sätta
någon äkta Choral, men väl, såsom jag nu sett, endast äger
nog entétement att förderfva psalmernas meter och göra
Kyrkosångerna till visor och kalla det högtidlighet, som alt
annat vettigt och kunnigt folk kallar musikaliskt Coquetteri4.
ord till Lindblom d. 12 maj 1813: »Mina få Psalmförsök hafva endast
genom sin enfald, hjertats verkeliga utgjutelse och tonvigtens lämpning
till sången vunnit något bifall».
1 Journalen 1. c. »Ödmanns anmärkningar i Journalen roulerade på
uppå och uppå och torde ej hafva afgjordt värde eller dito giltighet»,
ironiserar Wallin d. 29 jan. 1816 för Johan Åström.
2 Prot. d. 13 dec. 1811. Frågan var ofta uppe i kommittén och
föranledde långrandiga skrivelser.
3 Jfr A. Hildebrand, Svenska kyrkans Psalmbokskommittéer och
Psalm-boksförslag under 1700- och början af 1800-talet, sid. 80.
4 I kampen mot daktylerna hade Ödmann Haeffner på sin sida. Dock
framgår av dennes uppsats i Sv. Litteraturtidning 1815, sp. 175, att han
icke under alla förhållanden utdömde trippeltakt i psalmer. Haeffner
fick lönen för sitt välförhållande, då Ödmann mot konsistoriemajoritetens
avstyrkande lyckades tillförsäkra honom »gamla Botaniska Professions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
