Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
år sedan, har möjligen haft samma betydelse för Ödmann
själv i motsvarande läge1.
Sannolikt ansåg Ödmann sina minnen från barndoms?
hemmet i Vislanda och skolåren i Växjö alltför obetyd?
liga och »enskilda» för att intressera en större allmänhet.
Han kunde aldrig riktigt få för sig, att arbeten av detta
slag hörde »under vitterhetens lagsaga»2. Därtill var
genren hos oss ny, vägen obanad. Utländska förebilder
saknades icke, men med dessa har Ödmanns prästgårds?
idyll liten eller ingen beröring. Oliver Goldsmiths Vicar
of Wakefield fanns i hans boksamling3, men framställ?
ningens något klibbiga sentimentalitet hade intet tilldra?
gande för en berättare med Ödmanns sunda gemyt. Där?
emot hade han stark sympati för den friska realismen i
Johann Heinrich Voss Luise, en pastoral, som sannolikt
ej varit utan betydelse för kompositionen i Ett prästhus
i Småland4. Att Skolan i Växjö för sextio år sedan
någon gång auktualiserar reminiscenser från Holberg är
tidigare (sid. 20) med sannolika skäl uppvisat.
Böök har i sin briljanta essay över Samuel Ödmann
angivit några drag, som gjort Hågkomster ojämförliga.
Det är samma egenskaper, som prägla Ödmanns hela
1 Det förefaller inte så osannolikt, att Skolan etc. skrivits 1805, fru
Ödmanns dödsår. Säkert är, att Ödmann vid denna tid varit starkt
upptagen av pedagogiska intressen — seminariets organisation,
kanslers-gillets skolplaner m. m. (Jfr Ödmann t. Tychsen d. 7 sept. 1805.)
2 Jfr Böök (Sv. litteraturens historia II, sid. 260) om J. E. Rydqvists
rec. av Hågkomster i Heimdall 1830, n:o 24.
3 Rätt förvånande är, att denna engelska roman oftare möter i svenska
än i norska bibliotek (Francis Bull, Fra Holberg til Nordal Brun, sid. 38).
4 Ett gemensamt drag är t. ex. den minutiösa inventeringen av
husgeråd. Voss Luise var i vårt land väl känd. Chr. E. Fahlcrantz har i
Album amicorum översatt en del av dikten (Hdskr. hos landssekr. W.
Fahlcrantz i Nyköping).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
