Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samuel Ödmanns politiska och sociala idéer.
Upplysningen är de politiska och sociala experimen?
tens tid. Den naturrättsliga åskådningens genombrott
med dess sekularisering av staten hade till följd ett steg?
rat intresse för politiska ting. Inom alla folklager bör?
jade statens affärer påkalla en uppmärksamhet som aldrig
tillförne. Och den nödiga orienteringen i hithörande frå?
gor bestods av upplysningstidens historieskrivare, hos
vilka de politiska synpunkterna dominerade. I enskilda
svenska bibliotek från i700?talets senare hälft saknades
ej gärna Montesquieus Esprit des lois, och Humes, Gib?
bons, Voltaires och Robertsons historiska arbeten voro
långt ifrån sällsynta.
Lika påtagligt var intresset för sociala spörsmål. Upp?
lysningens optimistiska och filantropiska läggning gjorde
detta naturligt. Man ville skapa möjligast gynnsamma
förutsättningar för den individuella utvecklingen. »Hu?
manitatis jura» (Ödmann) var lösen för reformarbetet
inom uppfostrans, lagstiftningens och fattigvårdens om?
råde, ur Lockes, Rousseaus, Montesquieus och Beccarias
arbeten hämtades de ledande grundsatserna.
Samuel Ödmann hade starkt politiskt påbrå — från
fadern. Under uppsalatiden hade denne stått den bekante
riksdagsintrigören teol. prof. Erik Melander mycket nära,,
och Bälter antyder för Gjörwell, att konsistorienotarien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
