- Project Runeberg -  Samuel Ödmann /
334

(1923) [MARC] Author: Henning Wijkmark
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gång i förlust på numerairen. Det fria Ungern, som af eget
val gifvit sig under Österrike, får på Riksdagen den
undervisning, att man ej äskar rådläggningar utan gifver bud. Det
rika Holland är plundradt; Brabandt sköfladt, Schweiz darrande
under sitt förmynderskap, Danmark oaktadt sine uppoffringar
lemnadt åt sin uplösning. Italien berövadt sina ägodelar och
konststycken; Neapels penningar ligga på hafsbotnen,
England brottas med sin undergång. Här hjelper hvarken ljus
eller mörker. Man uprättar Gudlösheten, då man vil störta
bigotteriet. Man vil — nej nog sagdt. Quis talia fando
temperet a lacrymis?

Dessa toner äro dock sällsynta och höras knappast
annat än i desperata ögonblick. I stort sett är Ödmann
en god exponent för den moderata upplysningens politiska
och sociala psyke. För den sträva medborgartyp, som
fostrades i Kants skola, hade han ringa förståelse. Rous?
seaus sentimentalitet låg honom närmare än Kants hero#
ism. Redan under värmdötiden var Ödmann väl bekant
med den kritiska filosofien, närmast dess hermeneutik,
som han bestämt ogillade, då »exegesen ej slog in med
mina principer»1. Så kom han till Uppsala, där »allt
kantiserade utom Christiernin», där Kants moral propa?
gerades från föreläsningssalar och källarbord2. Ödmann
tyckte sig i systemet finna »en vacker naturalism» och

— förblev oberörd. För den vid upplysningens lycko*
moral förankrade var det kategoriska imperativet en allt?
för stark föda. Grundfelet i den kantska etiken var,
menade Ödmann — liksom Porthan, Tengström m. fl. —
att den icke hade plats för motiv, som »göra plikten ans
genäm»3. Kants abstrakta moralprincip kunde icke heller

1 Ödmann t, Olof Bjurbäck d. 15 dec. 1815.

2 C. F. Wingård t. Hartmannsdorff d. 28 aug. 1831.

3 B. Estlander citerar några ord från Porthan till Nils von Rosenstein:
»Kants moral klingar ståtlig, men saknar de motiver, som nödvändigt
fordras för att göra föreskrifterna verksamma för människohjärtat». (B.
Estlander, Det heroiska draget i vår nyare historia i Skrifter utg. av Sv.
Litt.-sällsk. i Finland CLXIII sid. 229.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:36:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samod/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free