Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
— på sin höjd — blott en dunkel, eller medvetslös
aning härom.
Hvad nu vidkommer den i Bibeln omtalta legen-
den angående Adam, så innebär den ej blott att men-
niskan ursprungligen, och till sin natur, blifvit af Gud
skapad så sall, och lycklig — som möjligt, eller (efter
orden) insatt i „paradiset“, som det heter, d. v. s. i
en planterad lustgård uti Eden; utan, hvad mera är
— det hon verkligen sjelf sålunda (enligt sitt begrepp)
var lycklig, och det i ordets fulla bemärkelse; eller
redan innehade (d. v. s. ägde) denna stora förmån,
eller såtillsägandes gudagåfva (förmåga) — i sin hand.
Men felet var det, att hon sedermera förlorade den-
samma (jemte sin oskuld) ej så mycket kanske till-
följd af sin olydnad emot vår Herre, som icke mera
måhända af orsak att hon var (hvad man säger) „oför-
mögen att bära sin lycka“. Det är härvid nemligen,
som enhvar kan finna, en väsendtlig skilnad emellan
begreppet, att vara „olydig“, och att vara „oförstån-
dig“, d. v. s. att icke inse sitt eget bästa, sitt eget
väl. I förra fallet bestraffas man af andra; i sednare
fallet — bär man sjelf straffet inom sig; och är så-
ledes visserligen, i hvardera fallet, sjelf orsaken till
sin olycka; men — på skilda, och väsendtligt olika
vis. Hvarföre det ock, på grund häraf (enligt det
gamla svenska ordstäfvet) än i dag heter: att vi äro
sjelfve, enhvar, vår „lyckas smed“. 6)
6) Vi fästa o s s vid det i sven ska språket här b egagn ad e
d et sm ed ; livilket ej blott tyck es utm ärka en arkaism , ulan äfven
sy n es antyda en exotism , d. v. s. en ordagrann öfversättning ifrån
Finskan, der ordet seppii (sm ed) användes, och b egagn as, i alla
m öjliga ordvändningar, t. ex. ptiuseppä, sanan scppä, virren seppä,
runoseppä, m. fl. Och livilket bruk förekom m er oftare användt af
sven sk arn e i gam la tider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
